En av de klassiska galorna
FILMEN"SummerSlam" är en gala som funnits med länge. 1988 gick den första av stapeln och då på Madison Square Garden i New York. I år gick dock galan i Los Angeles och på Staples Center. Det är med andra ord en smått klassisk gala vi har framför oss… och visst innehåller även denna upplaga av "SummerSlam" klassiska matcher. Men vi börjar från början.
I den inledande matchen går Rey Mysterio upp mot Dolph Ziggler i en match om interkontinentalbältet och även om matchen blir rätt bra känns Ziggler för okänd för att få vara med på en så pass stor gala som "SummerSlam" är. Han är dock riktigt otrevlig så med lite mer promotion kan han nog lyckas rätt bra i WWE.
Därefter följer en match mellan Jack Swagger och MVP. Nu brukar jag inte tycka att MVP är speciellt intressant men den här gången lyckas han ändå fånga mitt intresse genom att ge en riktigt bra intervju innan matchen som faktiskt gör mig positivt inställd till honom. Sen gör båda brottarna dessutom en rätt bra match.
Nästa match är en tag team-match mellan The Big Show & Chris Jericho mot Cryme Tyme. På spel står "The Unified tag team championship"-bältet. Nu är ju Cryme Tyme inte speciellt kända och även här känns det lite underligt att de givits en chans att gå upp och vinna ett bälte. Som tur är har The Big Show & Chris Jericho så stora personligheter att det räcker åt alla i ringen. Det hela utvecklas trots allt ändå till en hygglig match.
Sen är det jättarnas tur. Vi får se Kane ta sig an The Great Khali och någon bra brottning blir det inte tal om här. Kane kan ju visserligen brottas rätt bra men Khali går mest omkring och är lång. Det hela resulterar i en rätt långtråkig match som egentligen ingen bryr sig om hur den slutar.
Då är nästa match desto bättre. Här får vi se DX (Triple H och Shawn Michaels) möta Legacy som består av Cody Rhodes och Ted DiBiase och detta utvecklar sig till en riktigt bra match där det finns en hel del bakomliggande bråk. Helt klar är att Triple H och Shawn Michaels kompletterar varandra väldigt bra. Dessutom kan det bli riktigt kul om en av dem bestämmer sig för att bli ond och sviker den andre varpå den utmanar den som blivit ond. Vilka matcher det skulle kunna bli!
Därefter följer vad som förmodligen är en av de kortaste matcherna i WWE:s historia. Det är Christian och William Regal som ska göra upp om ECW-bältet men för en av dessa herrar tar matchen slut riktigt fort. Jag ska inte avslöja för vem eller hur men var på er vakt så ni inte missar det.
Därefter är det så WWE:s mästarbälte som står på spel. Och de som ska göra upp om det är Randy Orton och John Cena som båda ligger på ytterkanterna när det gäller ondhet respektive godhet. Det är svårt att hitta någon elakare än Orton och det är svårt att hitta någon godare än Cena. Så, här är det verkligen gott mot ont i en riktigt bra match som dessutom störs rätt bra av Vince McMahon som kommer in och lägger sig i matchens utgång.
Därefter kommer galans stora höjdpunkt, en så kallad TLC-match där tungviktsbältet står på spel. "TLC" står för "Tables, Ladders and Chairs", eller bord, stegar och stolar som det blir på svenska. Det betyder att man i stort sätt får göra vad man vill med vilket tillhygge som helst mot sin motståndare. Vinner gör man genom att via en stege klättra upp och ta ner bältet som hänger i taket ovanför ringen. De två som möts är CM Punk och Jeff Hardy och det är ingen överdrift att påstå att de är de två mest akrobatiska brottarna i WWE.
Matchen utvecklar sig till en riktig klassiker där Hardy i slutskedet av matchen levererar ett hopp som inte borde vara möjligt att göra utan att slå ihjäl sig. Riktigt bra match som även bjuder på en överraskning signerad The Undertaker.
"SummerSlam 2009" får väl godkänt som gala och även om det finns några tvivelaktiga brottare med så blir det i stort ändå en riktigt lyckad tillställning.
I den inledande matchen går Rey Mysterio upp mot Dolph Ziggler i en match om interkontinentalbältet och även om matchen blir rätt bra känns Ziggler för okänd för att få vara med på en så pass stor gala som "SummerSlam" är. Han är dock riktigt otrevlig så med lite mer promotion kan han nog lyckas rätt bra i WWE.
Därefter följer en match mellan Jack Swagger och MVP. Nu brukar jag inte tycka att MVP är speciellt intressant men den här gången lyckas han ändå fånga mitt intresse genom att ge en riktigt bra intervju innan matchen som faktiskt gör mig positivt inställd till honom. Sen gör båda brottarna dessutom en rätt bra match.
Nästa match är en tag team-match mellan The Big Show & Chris Jericho mot Cryme Tyme. På spel står "The Unified tag team championship"-bältet. Nu är ju Cryme Tyme inte speciellt kända och även här känns det lite underligt att de givits en chans att gå upp och vinna ett bälte. Som tur är har The Big Show & Chris Jericho så stora personligheter att det räcker åt alla i ringen. Det hela utvecklas trots allt ändå till en hygglig match.
Sen är det jättarnas tur. Vi får se Kane ta sig an The Great Khali och någon bra brottning blir det inte tal om här. Kane kan ju visserligen brottas rätt bra men Khali går mest omkring och är lång. Det hela resulterar i en rätt långtråkig match som egentligen ingen bryr sig om hur den slutar.
Då är nästa match desto bättre. Här får vi se DX (Triple H och Shawn Michaels) möta Legacy som består av Cody Rhodes och Ted DiBiase och detta utvecklar sig till en riktigt bra match där det finns en hel del bakomliggande bråk. Helt klar är att Triple H och Shawn Michaels kompletterar varandra väldigt bra. Dessutom kan det bli riktigt kul om en av dem bestämmer sig för att bli ond och sviker den andre varpå den utmanar den som blivit ond. Vilka matcher det skulle kunna bli!
Därefter följer vad som förmodligen är en av de kortaste matcherna i WWE:s historia. Det är Christian och William Regal som ska göra upp om ECW-bältet men för en av dessa herrar tar matchen slut riktigt fort. Jag ska inte avslöja för vem eller hur men var på er vakt så ni inte missar det.
Därefter är det så WWE:s mästarbälte som står på spel. Och de som ska göra upp om det är Randy Orton och John Cena som båda ligger på ytterkanterna när det gäller ondhet respektive godhet. Det är svårt att hitta någon elakare än Orton och det är svårt att hitta någon godare än Cena. Så, här är det verkligen gott mot ont i en riktigt bra match som dessutom störs rätt bra av Vince McMahon som kommer in och lägger sig i matchens utgång.
Därefter kommer galans stora höjdpunkt, en så kallad TLC-match där tungviktsbältet står på spel. "TLC" står för "Tables, Ladders and Chairs", eller bord, stegar och stolar som det blir på svenska. Det betyder att man i stort sätt får göra vad man vill med vilket tillhygge som helst mot sin motståndare. Vinner gör man genom att via en stege klättra upp och ta ner bältet som hänger i taket ovanför ringen. De två som möts är CM Punk och Jeff Hardy och det är ingen överdrift att påstå att de är de två mest akrobatiska brottarna i WWE.
Matchen utvecklar sig till en riktig klassiker där Hardy i slutskedet av matchen levererar ett hopp som inte borde vara möjligt att göra utan att slå ihjäl sig. Riktigt bra match som även bjuder på en överraskning signerad The Undertaker.
"SummerSlam 2009" får väl godkänt som gala och även om det finns några tvivelaktiga brottare med så blir det i stort ändå en riktigt lyckad tillställning.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består av en Diva Battle Royal där 15 divor möts i ringen för att kasta ut varandra över topprepet. Tyvärr slarvar man bort matchen genom att här bara visa en sammanställning på två minuter och tjugo sekunder vilket egentligen inte säger ett dugg om själva matchen. Och det blir ju knappast bättre av att dvärgen Hornswoggle kommer inspringandes i ringen. Plötsligt känns det hela mer som ett gycklarspel än en brottningsmatch.
TRE SAKER
1. Med risk för att bli tjatig så måste jag återigen kommentera Jeff Hardys sista hopp i matchen med CM Punk. Hur gör han det utan att slå ihjäl sig? Helt ofattbart.
2. "SummerSlam" har alltid visats under augusti månad vilket känns lite underligt med tanke på att det heter "SummerSlam".
3. Just denna upplaga av "SummerSlam" har fått en väldigt speciell affisch. Den påminner rätt mycket om en serietidning och på nätet är det en hel del som inte gillar den.
2. "SummerSlam" har alltid visats under augusti månad vilket känns lite underligt med tanke på att det heter "SummerSlam".
3. Just denna upplaga av "SummerSlam" har fått en väldigt speciell affisch. Den påminner rätt mycket om en serietidning och på nätet är det en hel del som inte gillar den.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
