Tillhyggenas gala
FILMEN2009 års sista gala går under namnet "TLC" som står för Tables, Ladders and Chairs (eller på svenska: bord, stegar och stolar) och som ni säkert förstå kommer detta att påverka matcherna. "TLC" är förmodligen en av de mest uppfinningsrika galorna som WWE hittat på vad gäller tillhyggen och möjligheten att använda dessa i ringen. Och som alla som ser wrestling vet är brottarna inte främmande för att använda tillhyggen.
Galan inleds med en match om ECW-titeln mellan regerande mästaren Christian och utmanaren Shelton Benjamin. Just Benjamin har jag inte mycket till övers för, men Christian däremot har jag inga problem med även om han inte är någon favorit. Med andra ord hade jag inga större förväntningar på matchen men faktum är att den ändå blev rätt bra. Mycket högflygande brottning från repen och båda brottarna gör just detta väldigt bra.
Därefter följde en match mellan John Morrison och Drew McIntyre om intercontinentalbältet och här är det nykomlingen McIntyre som är vassast. Han är handplockad av WWE:s ägare så han kommer vi förmodligen att få se mer av. Matchen funkar riktigt bra och båda brottarna gör bra ifrån sig. Det stora problemet är att fejden i stort handlar om att McIntyre inte gillar att Morrison pryder omslaget på en tidning vilket gör det hela rätt banalt om ni frågar mig. Detta är för övrigt en helt vanlig match där inga tillhyggen är tillåtna.
Därpå följer den obligatoriska Divamatchen mellan Michelle McCool vs. Mickie James som ska göra upp om det kvinnliga bältet och som de som läst mina tidigare WWE-recensioner vet så har jag inte speciellt mycket till övers för Divamatcherna och detta är inget undantag så vi går vidare…
Nästa match är då desto bättre. Här får vi se John Cena mot Sheamus i en match om WWE-bältet. Båda brottarna är bra och Sheamus som visserligen är rätt ny i WWE har redan lyckats arbeta in en riktigt bra karaktär. Cena å sin sida är en väldigt bra brottare men de gånger han inte riktigt känns motiverad blir det lite segt. Här känns han inte helt motiverad även om han ger Sheamus en hyfsad match. Han känns dock lite disträ och inte riktigt 100% fokuserad. Trots detta blir det hela ändå en rätt skaplig och definitivt underhållande match. Detta är för övrigt en tablematch där man vinner genom att kasta motståndaren genom ett bord istället för uträkning vilket gör det hela mer intressant och definitivt mer överraskande.
Vi går upp ett snäpp i bälte och nu är det världsmästarbältet som är på spel. Utmanar gör Batista och försvarar gör The Undertaker och detta blir en mycket underhållande match med två giganter i ringen. Båda brottarna är enorma och samtidigt otroligt skickliga brottare. De utför saker som man inte trodde vara möjliga när det gäller män i deras storlek. Detta är dessutom en stolsmatch vilket innebär att man får använda stolar för att puckla på sin motståndare utan att man för den sakens skulle diskas. Det gör ju också att de kan skada varandra ännu mer, vilket de också gör. Matchen innehåller dessutom fusk och kontroverser och allt detta gör matchen om världsmästarbältet till en riktigt bra och underhållande match.
Sen är det dags för Kofi Kingston och Randy Orton att göra upp och jag är rätt kluven till den här matchen. Orton är helt klart en favorit, men Kingston är det knappast. Han känns inte alls som min typ av brottare och ärligt talat är han riktigt tråkig. Men återigen visar Orton att han är en stor stjärna. Han får fart på den triste Kingston och genast har vi en intressant match där båda har chansen att avgöra. Resultatet blir en förvånansvärt bra match.
Galans main event gäller Unified Tag team-bältet och det är Chris Jericho & The Big Show som ska försvara dessa mot DX (Shawn Michaels & Triple H). Jericho och Big Show som är det intressantaste tag teamet vi sett i WWE på rätt länge får här möta DX som är så tråkiga att klockorna stannar. De håller på med sitt juckande och dansande och det är inte alls kul. Personligen skulle jag se att man spräckte det och att Michaels och Triple H fick gå tillbaka till att singelbrottas där de funkar så mycket bättre. Men, nu är det som bekant inte jag som bestämmer så här möts de två lagen i en Tables, Ladders and Chairs-match. Här innebär det dock att man får använda bord och stolar för att skada motståndaren samt att man ska klättra upp på en stege för att hämta ner bältena och på så sätt vinna dem. Dessutom får alla fyra brottarna vara inne samtidigt och brottas utan att man behöver tagga in varandra. Matchen blir trots DX tråkighet rätt spännande, men nog tycker jag att Jericho och Big Show kunnat få ett mer intressant motstånd. Men nu verkar DX vara enormt populära i USA så vi lär nog se mer av dem vare sig vi vill eller inte.
Sammanfattningsvis gillade jag galan även om den inte var årets bästa. Vi fick se Kingston, Sheamus och McIntyre kliva fram lite extra och de gjorde det rätt bra. Vi fick en del överraskande resultat på matcherna även om långt ifrån alla var så spännande som man önskat. Några resultat var bra och några var dåliga och "TLC" var både underhållande och sevärd!
Galan inleds med en match om ECW-titeln mellan regerande mästaren Christian och utmanaren Shelton Benjamin. Just Benjamin har jag inte mycket till övers för, men Christian däremot har jag inga problem med även om han inte är någon favorit. Med andra ord hade jag inga större förväntningar på matchen men faktum är att den ändå blev rätt bra. Mycket högflygande brottning från repen och båda brottarna gör just detta väldigt bra.
Därefter följde en match mellan John Morrison och Drew McIntyre om intercontinentalbältet och här är det nykomlingen McIntyre som är vassast. Han är handplockad av WWE:s ägare så han kommer vi förmodligen att få se mer av. Matchen funkar riktigt bra och båda brottarna gör bra ifrån sig. Det stora problemet är att fejden i stort handlar om att McIntyre inte gillar att Morrison pryder omslaget på en tidning vilket gör det hela rätt banalt om ni frågar mig. Detta är för övrigt en helt vanlig match där inga tillhyggen är tillåtna.
Därpå följer den obligatoriska Divamatchen mellan Michelle McCool vs. Mickie James som ska göra upp om det kvinnliga bältet och som de som läst mina tidigare WWE-recensioner vet så har jag inte speciellt mycket till övers för Divamatcherna och detta är inget undantag så vi går vidare…
Nästa match är då desto bättre. Här får vi se John Cena mot Sheamus i en match om WWE-bältet. Båda brottarna är bra och Sheamus som visserligen är rätt ny i WWE har redan lyckats arbeta in en riktigt bra karaktär. Cena å sin sida är en väldigt bra brottare men de gånger han inte riktigt känns motiverad blir det lite segt. Här känns han inte helt motiverad även om han ger Sheamus en hyfsad match. Han känns dock lite disträ och inte riktigt 100% fokuserad. Trots detta blir det hela ändå en rätt skaplig och definitivt underhållande match. Detta är för övrigt en tablematch där man vinner genom att kasta motståndaren genom ett bord istället för uträkning vilket gör det hela mer intressant och definitivt mer överraskande.
Vi går upp ett snäpp i bälte och nu är det världsmästarbältet som är på spel. Utmanar gör Batista och försvarar gör The Undertaker och detta blir en mycket underhållande match med två giganter i ringen. Båda brottarna är enorma och samtidigt otroligt skickliga brottare. De utför saker som man inte trodde vara möjliga när det gäller män i deras storlek. Detta är dessutom en stolsmatch vilket innebär att man får använda stolar för att puckla på sin motståndare utan att man för den sakens skulle diskas. Det gör ju också att de kan skada varandra ännu mer, vilket de också gör. Matchen innehåller dessutom fusk och kontroverser och allt detta gör matchen om världsmästarbältet till en riktigt bra och underhållande match.
Sen är det dags för Kofi Kingston och Randy Orton att göra upp och jag är rätt kluven till den här matchen. Orton är helt klart en favorit, men Kingston är det knappast. Han känns inte alls som min typ av brottare och ärligt talat är han riktigt tråkig. Men återigen visar Orton att han är en stor stjärna. Han får fart på den triste Kingston och genast har vi en intressant match där båda har chansen att avgöra. Resultatet blir en förvånansvärt bra match.
Galans main event gäller Unified Tag team-bältet och det är Chris Jericho & The Big Show som ska försvara dessa mot DX (Shawn Michaels & Triple H). Jericho och Big Show som är det intressantaste tag teamet vi sett i WWE på rätt länge får här möta DX som är så tråkiga att klockorna stannar. De håller på med sitt juckande och dansande och det är inte alls kul. Personligen skulle jag se att man spräckte det och att Michaels och Triple H fick gå tillbaka till att singelbrottas där de funkar så mycket bättre. Men, nu är det som bekant inte jag som bestämmer så här möts de två lagen i en Tables, Ladders and Chairs-match. Här innebär det dock att man får använda bord och stolar för att skada motståndaren samt att man ska klättra upp på en stege för att hämta ner bältena och på så sätt vinna dem. Dessutom får alla fyra brottarna vara inne samtidigt och brottas utan att man behöver tagga in varandra. Matchen blir trots DX tråkighet rätt spännande, men nog tycker jag att Jericho och Big Show kunnat få ett mer intressant motstånd. Men nu verkar DX vara enormt populära i USA så vi lär nog se mer av dem vare sig vi vill eller inte.
Sammanfattningsvis gillade jag galan även om den inte var årets bästa. Vi fick se Kingston, Sheamus och McIntyre kliva fram lite extra och de gjorde det rätt bra. Vi fick en del överraskande resultat på matcherna även om långt ifrån alla var så spännande som man önskat. Några resultat var bra och några var dåliga och "TLC" var både underhållande och sevärd!
EXTRAMATERIALET
Det extra vi får på DVD:n är lite bilder från hur DX går runt och tackar publiken efter sin match. Lite i stil med "vad hände sen", men kanske inte så spännande.
TRE SAKER
1. Kolla slutet av matchen mellan Jericho & Big Show och DX där Jericho rasar in i bordet. Skulle kunnat sluta riktigt illa…
2. Jag skrev att DX är tråkiga och det är de verkligen. De känns mest som reklam för småungarna om att de ska köpa gröna självlysande stavar. Tyvärr WWE, men det är dags att avliva DX och det genast.
3. Jericho och Big Show går ibland under namnet JeriShow.
2. Jag skrev att DX är tråkiga och det är de verkligen. De känns mest som reklam för småungarna om att de ska köpa gröna självlysande stavar. Tyvärr WWE, men det är dags att avliva DX och det genast.
3. Jericho och Big Show går ibland under namnet JeriShow.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
