Stundtals mycket spännande teorithriller
FILMENJag minns exakt hur jag som tolvåring blev väckt på morgonen den 1 mars 1986. "Något hemskt har hänt", sa min mamma. "Olof Palme har blivit skjuten". Dagen flöt fram i en märklig dimma i mitt starkt Socialdemokratiska barndomshem. Förskräckelsen över dådet, oron över vad som hände med Sverige och mördarjakten som inte kom någonstans. Så här drygt 30 år senare tycker jag fortfarande att det är extremt förargligt att mordet inte är löst och att vi faktiskt inte vet vad som hände.
Teorier finns det gott om. Tusentals privatspanare har sina idéer och författare som Leif GW Persson och John Ajvide Lindqvist har sina. Även någon figur som kallar sig John W. Grow hade sin teori (se Tre saker) vilken ligger till grund för den här 20-årsjubilerande thrillern signerad Kjell Sundvall.
Sundvall hade grundat sin regi med hårda GW-kriminalaren "I lagens namn", tre ""Beck"-filmer och inte minst biosuccén "Jägarna" och fick här göra en film som flaxar runt både i New York, Johannesburg, London och Stockholm. Svenska skådespelare varvas med norska, brittiska, amerikanska och sydafrikanska. En riktig internationell smältdegel.
Men det mesta utspelar sig i Sverige. I 1985 och i "nutid". I nutiden samtalar poliserna Roger Nyman (Mikael Persbrandt) och Bo Ekman (Reine Brynolfsson) om vad som hände 1985 fram till morddagen den 28 februari 1986. Tiden som fick Nyman att åsidosätta sin familj och nästan riskera sitt jobb när han jagade en utländsk lönnmördare som inte borde vara i Sverige.
Lönnmördaren Ray Lambert (Michael Kitchen) får ett uppdrag där måltavlan är den svenska statsministern. Vem som ger honom uppdraget via olika ombud är förstås oklart, men man kan misstänka någon sorts konspiration med svenska intressen. Lambert tar sig till Sverige under en död mans identitet och det är så han hamnar under den svenska polisens radar. Lambert är proper och metodisk och tar sitt uppdrag på stort allvar där han gör mycket research, tack vare hjälpsamma svenskar som inte vet vad de givit sig in i, och han lär sig mycket om statsministern och framför allt om vilka som hatar honom. Det gäller att ställa pjäserna i rätt ordning innan dödsstöten kommer.
De enda som har koll på honom är Nyman och hans kollega Helene Salonen (Jacqueline Ramel) men exakt vad Lambert har för uppdrag vet de inte, och när de börjar komma allt för nära sanningen får de plötsligt nya uppdrag inom polisen. Men Nyman kan inte släppa det hela, och får betala ett högt pris.
Jag minns när filmen kom men jag tror inte att jag såg den då eller senare. Förutom nu då, förstås. När "Sista kontraktet" är bra, så är den riktigt bra och spännande. Men den är även spretig och stundtals alldeles för överdramatisk. En inledande sekvens där Nyman blir vittne till ett rån i en närbutik och jagar efter rånaren så att svetten lackar känns som den är lyft från vilken amerikansk dussin-tv-deckare som helst. Poängen med scenen är väl att Nyman ska bli skjuten i axeln, vilket sedermera leder till att han får en ny tjänst som har betydelse för filmen.
I ärlighetens namn hade det här lika gärna kunnat vara en "Beck"-film för Nyman är inte speciellt överdrivet väsensskild från Gunvald Larsson, även om Nyman ska vara mer av en "tänkande" polis. "Sista kontraktet" håller hyfsat bra efter 20 år. Det är en del bitar som daterar filmen, men det är ändå en ganska lyckad svensk polisthriller när det kommer till kritan.
Teorier finns det gott om. Tusentals privatspanare har sina idéer och författare som Leif GW Persson och John Ajvide Lindqvist har sina. Även någon figur som kallar sig John W. Grow hade sin teori (se Tre saker) vilken ligger till grund för den här 20-årsjubilerande thrillern signerad Kjell Sundvall.
Sundvall hade grundat sin regi med hårda GW-kriminalaren "I lagens namn", tre ""Beck"-filmer och inte minst biosuccén "Jägarna" och fick här göra en film som flaxar runt både i New York, Johannesburg, London och Stockholm. Svenska skådespelare varvas med norska, brittiska, amerikanska och sydafrikanska. En riktig internationell smältdegel.
Men det mesta utspelar sig i Sverige. I 1985 och i "nutid". I nutiden samtalar poliserna Roger Nyman (Mikael Persbrandt) och Bo Ekman (Reine Brynolfsson) om vad som hände 1985 fram till morddagen den 28 februari 1986. Tiden som fick Nyman att åsidosätta sin familj och nästan riskera sitt jobb när han jagade en utländsk lönnmördare som inte borde vara i Sverige.
Lönnmördaren Ray Lambert (Michael Kitchen) får ett uppdrag där måltavlan är den svenska statsministern. Vem som ger honom uppdraget via olika ombud är förstås oklart, men man kan misstänka någon sorts konspiration med svenska intressen. Lambert tar sig till Sverige under en död mans identitet och det är så han hamnar under den svenska polisens radar. Lambert är proper och metodisk och tar sitt uppdrag på stort allvar där han gör mycket research, tack vare hjälpsamma svenskar som inte vet vad de givit sig in i, och han lär sig mycket om statsministern och framför allt om vilka som hatar honom. Det gäller att ställa pjäserna i rätt ordning innan dödsstöten kommer.
De enda som har koll på honom är Nyman och hans kollega Helene Salonen (Jacqueline Ramel) men exakt vad Lambert har för uppdrag vet de inte, och när de börjar komma allt för nära sanningen får de plötsligt nya uppdrag inom polisen. Men Nyman kan inte släppa det hela, och får betala ett högt pris.
Jag minns när filmen kom men jag tror inte att jag såg den då eller senare. Förutom nu då, förstås. När "Sista kontraktet" är bra, så är den riktigt bra och spännande. Men den är även spretig och stundtals alldeles för överdramatisk. En inledande sekvens där Nyman blir vittne till ett rån i en närbutik och jagar efter rånaren så att svetten lackar känns som den är lyft från vilken amerikansk dussin-tv-deckare som helst. Poängen med scenen är väl att Nyman ska bli skjuten i axeln, vilket sedermera leder till att han får en ny tjänst som har betydelse för filmen.
I ärlighetens namn hade det här lika gärna kunnat vara en "Beck"-film för Nyman är inte speciellt överdrivet väsensskild från Gunvald Larsson, även om Nyman ska vara mer av en "tänkande" polis. "Sista kontraktet" håller hyfsat bra efter 20 år. Det är en del bitar som daterar filmen, men det är ändå en ganska lyckad svensk polisthriller när det kommer till kritan.
EXTRAMATERIALET
Bakomfilmen är lyft från TV4:s arkiv när Hans Wicklund var kanalens film- och bioexpert. Det ska sägas att den framför allt är ett porträtt av Kjell Sundvall vilket betyder att andra filmer figurerar i porträttet. Det mesta är dock från inspelningen av "Sista kontraktet" och som bakomfilm kan jag tycka att den visar alldeles för avslöjande scener ur filmen. Någon spoilervarning var det inte tal om.
Utöver det lite småplock i form av teasers och trailers samt bilder.
Utöver det lite småplock i form av teasers och trailers samt bilder.
TRE SAKER
1. Något som daterar filmen är den extraordinärt dramatiska musiken. Övertydligt dånar det till i högtalarna så att tittaren förstår att "nu är det spännande"...
2. Pernilla August spelar Nymans fru i filmen. Nästa film hon gjorde var "Star Wars - Det mörka hotet"...
3. Mer än 20 år senare är det fortfarande inte avslöjat vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen John W. Grow, "engelsmannen" som skrev boken som översattes till "Kontraktet: Mordet på en statsminister". Sannolikt existerar inte denna engelsman eftersom originalboken inte finns. I bakomfilmen spekuleras det i att namnet John W. Grow låter som en blandning av Jan Guillou och Leif GW Persson, men ingen av dem har tagit på sig boken. GW skrev ju en egen teori om Palmemordet i sin svit "Välfärdsstatens fall" som filmades som "En pilgrims död".
2. Pernilla August spelar Nymans fru i filmen. Nästa film hon gjorde var "Star Wars - Det mörka hotet"...
3. Mer än 20 år senare är det fortfarande inte avslöjat vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen John W. Grow, "engelsmannen" som skrev boken som översattes till "Kontraktet: Mordet på en statsminister". Sannolikt existerar inte denna engelsman eftersom originalboken inte finns. I bakomfilmen spekuleras det i att namnet John W. Grow låter som en blandning av Jan Guillou och Leif GW Persson, men ingen av dem har tagit på sig boken. GW skrev ju en egen teori om Palmemordet i sin svit "Välfärdsstatens fall" som filmades som "En pilgrims död".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Mikael Persbrandt (53)
Mikael Persbrandt (53)
