Fransk fars the American way
FILMENDet är ingen hemlighet att det är en viss generell skillnad mellan amerikanska och europeiska filmer. En speciell ton som bara finns där. Det gäller alla genrer men kanske främst komedi. En amerikansk komedi och en, låt oss säga fransk komedi skiljer sig.
1987 blev "Tre män och en baby" (för övrigt regisserad av ingen annan än Leonard Nimoy) en stor succé, även i Sverige. När det kom fram att det var en återfilmning av en framgångsrik fransk film blev det ett himla hallå. Personligen tror det var då jag först hörde talas om remakes. Men när man tänker tillbaka på "Tre män och en baby" så känner man att det inte riktigt var en vanlig amerikansk komedi utan att det fanns en annan ton i den, nämligen den franska farstonen.
Nu är det dags igen – "Dinner for Schmucks" är en återfilmning av franska "En mycket speciell middag" från 1998 och den där farstonen finns där och gör att filmen inte känns som en vanlig amerikansk komedi.
Tim (Paul Rudd) är en kapitalförvaltare som får en chans att avancera i företaget och flytta upp till den eftertraktade sjunde våningen. Avgörandet hänger på en middag där han förväntas presentera en "unik" person, med ett "speciellt" intresse. Med andra ord: en idiot. Hans flickvän Julie (Stephanie Szostak) är starkt emot idén och det blir bråk. Av en ren händelse krockar Tim med Barry (Steve Carell), en märklig man som återskapar klassiska konstverk med uppstoppade möss. Tim har hittat sin idiot, men hans idiot har även hittat Tim och innan det är dags för middagen lyckas Barry förstöra det mesta och få Julie att lämna Tim och Tim tvingas hantera en excentrisk konstnär (Jemaine Clement), en stalkande nymfoman (Lucy Punch), en schweizisk miljonär (David Walliams) och en tankeläsande skattmas (Zach Galifianakis) och – förstås – Barry för att försöka ordna till sitt liv igen.
Det blir skruvat och roligt, men det finns även starkt sorgsna inslag i filmen där Steve Carell med delikat finess får visa att han kan mer än att bara gapa mest och högst. Men det är som hans idiotkaraktär vi älskar honom. I "Anchorman - The legend of Ron Burgundy" gjorde han en liknande karaktär, men Barry är betydligt mer utvecklad och dum på ett mycket roligare vis. Paul Rudd gör som vanligt en person som är filmens straight guy, men som samtidigt är rolig i sina reaktioner och repliker.
Filmen är för övrigt fylld med välkända ansikten. Förutom de ovan nämnda bland annat Ron Livingston, Bruce Greenwood och Kristen Schaal. Rena dreamteamet och "Dinner for Schmucks" är en lyckad amerikansk cover på ett franskt original.
1987 blev "Tre män och en baby" (för övrigt regisserad av ingen annan än Leonard Nimoy) en stor succé, även i Sverige. När det kom fram att det var en återfilmning av en framgångsrik fransk film blev det ett himla hallå. Personligen tror det var då jag först hörde talas om remakes. Men när man tänker tillbaka på "Tre män och en baby" så känner man att det inte riktigt var en vanlig amerikansk komedi utan att det fanns en annan ton i den, nämligen den franska farstonen.
Nu är det dags igen – "Dinner for Schmucks" är en återfilmning av franska "En mycket speciell middag" från 1998 och den där farstonen finns där och gör att filmen inte känns som en vanlig amerikansk komedi.
Tim (Paul Rudd) är en kapitalförvaltare som får en chans att avancera i företaget och flytta upp till den eftertraktade sjunde våningen. Avgörandet hänger på en middag där han förväntas presentera en "unik" person, med ett "speciellt" intresse. Med andra ord: en idiot. Hans flickvän Julie (Stephanie Szostak) är starkt emot idén och det blir bråk. Av en ren händelse krockar Tim med Barry (Steve Carell), en märklig man som återskapar klassiska konstverk med uppstoppade möss. Tim har hittat sin idiot, men hans idiot har även hittat Tim och innan det är dags för middagen lyckas Barry förstöra det mesta och få Julie att lämna Tim och Tim tvingas hantera en excentrisk konstnär (Jemaine Clement), en stalkande nymfoman (Lucy Punch), en schweizisk miljonär (David Walliams) och en tankeläsande skattmas (Zach Galifianakis) och – förstås – Barry för att försöka ordna till sitt liv igen.
Det blir skruvat och roligt, men det finns även starkt sorgsna inslag i filmen där Steve Carell med delikat finess får visa att han kan mer än att bara gapa mest och högst. Men det är som hans idiotkaraktär vi älskar honom. I "Anchorman - The legend of Ron Burgundy" gjorde han en liknande karaktär, men Barry är betydligt mer utvecklad och dum på ett mycket roligare vis. Paul Rudd gör som vanligt en person som är filmens straight guy, men som samtidigt är rolig i sina reaktioner och repliker.
Filmen är för övrigt fylld med välkända ansikten. Förutom de ovan nämnda bland annat Ron Livingston, Bruce Greenwood och Kristen Schaal. Rena dreamteamet och "Dinner for Schmucks" är en lyckad amerikansk cover på ett franskt original.
EXTRAMATERIALET
Filmens bakomfilm är av det klassiska "å, alla är så fantastiska"-snittet där alla bara säger fina ord om alla. Rätt så rövslickigt, men lite trevligt på samma gång.
Barrys uppstoppade möss är i all sin detaljrikedom något man både skrattar och imponeras av, och dessa är gjorda av tre bröder, Charles, Edward och Stephen Chiodo, som tidigare bland annat gjort dockorna i "Team America: World Police". Det är en viss nördig stämning över deras arbete, men resultatet är faktiskt helt fantastiskt.
Idioterna som är med på middagen presenteras i några intervjuer med skådespelarna i karaktär. Ganska kul, men inget man ser om hundra gånger direkt.
Blocket med bloopers handlar mest om alternativa improvisationer, så som det ofta är i amerikanska komedier och även bland de bortklippta scenerna finns det alternativa versioner som i inget fall är roligare än det som kom med i filmen. Här finns även en scen där Paul Rudd rasar in i ett bord som jag minns från filmens trailer.
Sist finns en liten sketch med Carell och Rudd där de parodierar ett avslöjande som någon idrottsperson gjorde i något tv-program. Säkert mycket roligare om man sett originalet som de parodierar.
Barrys uppstoppade möss är i all sin detaljrikedom något man både skrattar och imponeras av, och dessa är gjorda av tre bröder, Charles, Edward och Stephen Chiodo, som tidigare bland annat gjort dockorna i "Team America: World Police". Det är en viss nördig stämning över deras arbete, men resultatet är faktiskt helt fantastiskt.
Idioterna som är med på middagen presenteras i några intervjuer med skådespelarna i karaktär. Ganska kul, men inget man ser om hundra gånger direkt.
Blocket med bloopers handlar mest om alternativa improvisationer, så som det ofta är i amerikanska komedier och även bland de bortklippta scenerna finns det alternativa versioner som i inget fall är roligare än det som kom med i filmen. Här finns även en scen där Paul Rudd rasar in i ett bord som jag minns från filmens trailer.
Sist finns en liten sketch med Carell och Rudd där de parodierar ett avslöjande som någon idrottsperson gjorde i något tv-program. Säkert mycket roligare om man sett originalet som de parodierar.
TRE SAKER
1. Filmen är regisserad av Jay Roach som tidigare gjort "Austin Powers"-filmerna och de två första "Fockers"-filmerna.
2. Sacha Baron Cohen är exekutiv producent till filmen och var ett tag aktuell att göra huvudrollen, vilket jag antar är den Steve Carell gör nu. Även en variant med Steve Martin och Bill Murray i huvudrollerna fanns med i planerna ett tag. Här har jag dock svårare att avgöra vem av dem som skulle spelat idioten...
3. Jag ser det som ett rent genidrag att använda The Beatles "Fool on the hill" under filmens förtexter. Mycket bra!
2. Sacha Baron Cohen är exekutiv producent till filmen och var ett tag aktuell att göra huvudrollen, vilket jag antar är den Steve Carell gör nu. Även en variant med Steve Martin och Bill Murray i huvudrollerna fanns med i planerna ett tag. Här har jag dock svårare att avgöra vem av dem som skulle spelat idioten...
3. Jag ser det som ett rent genidrag att använda The Beatles "Fool on the hill" under filmens förtexter. Mycket bra!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA