Scott sluter cirkeln efter 33 år
FILMENJag var kanske runt tio-tolv år gammal när jag såg "Alien" (1979) för första gången. Som så mycket annat jag konsumerade i den åldern kom filmen via min äldre bror och det blev en filmupplevelse som satte sig kvar. Filmen var och är fortfarande en av de stora, tidlösa skräck- och scifi-filmerna som precis som den första stora summer blockbustern "Hajen" fem år tidigare pressade gränserna för vad man kunde göra med modern teknik och som med exemplarisk berättarkonst skrämde vettet ur biopubliken. 33 år senare återvänder Ridley Scott på sätt och vis till sitt rymdepos och gör en kalla kårar-framkallande film som på väldigt många vis påminner om originalet.
Efter att ha lämnat över "Alien"-stafettpinnen till James Cameron, David Fincher och Jean-Pierre Jeunet och sedan se hur konceptet solkades ned av två kombinationsfilmer med Rovdjuret som motståndare, tyckte Scott att det var dags att rota vidare i den oförklarade delhistoria som ingen tagit vidare: Varifrån kom det stora skeppet Nostromo-besättningen upptäcker i "Alien" och vem var den så kallade "Space jockeyn"? Från början skulle filmen varit en ren prequel under namnet "Alien: Paradise", men så arbetades historien om till en helt fristående film i "samma universum som 'Alien'". Personligen ser jag så många direkta kopplingar till "Alien" att jag inte kan se "Prometheus" som något annat än en prequel.
För oss svenskar är det glädjande att se Noomi Rapace i huvudrollen. Det är ingen biroll som i "Sherlock Holmes: A Game of Shadows" utan det här är verkligen huvudrollen. Rapaces Elisabeth Shaw är filmens Ellen Ripley helt klart. Hon är en forskare som tillsammans med sin partner Charlie Holloway (Logan Marshall-Green) upptäckt en rad olika grottmålningar från olika kulturer och tidsåldrar som alla innehåller samma bild: En gigantisk figur som pekar mot en specifik stjärnkonstellation. Shaw tolkar detta som en inbjudan från våra skapare och projektet Promethus inleds. Weyland Corporation, ledda av den åldrade Peter Weyland (Guy Pearce i mindre trovärdig "gammal man"-make-up), bekostar expeditionen till en avlägsen måne där Shaw och Holloway hoppas stöta på våra skapare, "Ingenjörerna" som de kallar dem, och få svar på varför vi existerar.
Med på skeppet USS Prometheus finns en lätt negativt inställd representant från företaget, Meredith Vickers (Charlize Theron) och besättningsmedlemmar med olika uppgifter (Idris Elba, Sean Harris, Rafe Spall, Emun Elliott, Benedict Wong, Kate Dickie) samt androiden David (Michael Fassbender). Och visst hittar de något på månen, men som inte riktigt ger de svar Shaw och Holloway önskar...
"Prometheus" bjuder på allt man kan önska. Storslagna miljöer, gott om action, och frikostigt med kittlande mystik som visserligen lämnar fler frågor än den ger svar. Trots allt är ju "Lost"-bekanta Damon Lindelof en av manusförfattarna. Den mytologi som byggs upp i filmen träffar dock helt rätt i mig och stannar kvar långt efter att filmen rullat klart. Den kittlar min fantasi helt enkelt och i och med att dörren lämnas öppen för eventuella uppföljare hoppas jag verkligen på att få ta del av mer.
Filmen motsvarade mina högt ställda förväntningar och jag är fullt nöjd med dess uppenbara kopplingar till "Alien" och absolut imponerad av Noomi Rapace insats. Karaktären är en spegling av Sigourney Weavers orädda och ikoniska hjältinna och Rapace klarar av att gå i gigantens fotspår.
Det som förvånar mig mest med filmen är hur den leder till filosofiska funderingar. Vilka är vi? Vad kommer vi ifrån? Jag hade inte räknat med att få med mig det från en modern scifi-film, men det är en av gåvorna man får av "Prometheus".
Efter att ha lämnat över "Alien"-stafettpinnen till James Cameron, David Fincher och Jean-Pierre Jeunet och sedan se hur konceptet solkades ned av två kombinationsfilmer med Rovdjuret som motståndare, tyckte Scott att det var dags att rota vidare i den oförklarade delhistoria som ingen tagit vidare: Varifrån kom det stora skeppet Nostromo-besättningen upptäcker i "Alien" och vem var den så kallade "Space jockeyn"? Från början skulle filmen varit en ren prequel under namnet "Alien: Paradise", men så arbetades historien om till en helt fristående film i "samma universum som 'Alien'". Personligen ser jag så många direkta kopplingar till "Alien" att jag inte kan se "Prometheus" som något annat än en prequel.
För oss svenskar är det glädjande att se Noomi Rapace i huvudrollen. Det är ingen biroll som i "Sherlock Holmes: A Game of Shadows" utan det här är verkligen huvudrollen. Rapaces Elisabeth Shaw är filmens Ellen Ripley helt klart. Hon är en forskare som tillsammans med sin partner Charlie Holloway (Logan Marshall-Green) upptäckt en rad olika grottmålningar från olika kulturer och tidsåldrar som alla innehåller samma bild: En gigantisk figur som pekar mot en specifik stjärnkonstellation. Shaw tolkar detta som en inbjudan från våra skapare och projektet Promethus inleds. Weyland Corporation, ledda av den åldrade Peter Weyland (Guy Pearce i mindre trovärdig "gammal man"-make-up), bekostar expeditionen till en avlägsen måne där Shaw och Holloway hoppas stöta på våra skapare, "Ingenjörerna" som de kallar dem, och få svar på varför vi existerar.
Med på skeppet USS Prometheus finns en lätt negativt inställd representant från företaget, Meredith Vickers (Charlize Theron) och besättningsmedlemmar med olika uppgifter (Idris Elba, Sean Harris, Rafe Spall, Emun Elliott, Benedict Wong, Kate Dickie) samt androiden David (Michael Fassbender). Och visst hittar de något på månen, men som inte riktigt ger de svar Shaw och Holloway önskar...
"Prometheus" bjuder på allt man kan önska. Storslagna miljöer, gott om action, och frikostigt med kittlande mystik som visserligen lämnar fler frågor än den ger svar. Trots allt är ju "Lost"-bekanta Damon Lindelof en av manusförfattarna. Den mytologi som byggs upp i filmen träffar dock helt rätt i mig och stannar kvar långt efter att filmen rullat klart. Den kittlar min fantasi helt enkelt och i och med att dörren lämnas öppen för eventuella uppföljare hoppas jag verkligen på att få ta del av mer.
Filmen motsvarade mina högt ställda förväntningar och jag är fullt nöjd med dess uppenbara kopplingar till "Alien" och absolut imponerad av Noomi Rapace insats. Karaktären är en spegling av Sigourney Weavers orädda och ikoniska hjältinna och Rapace klarar av att gå i gigantens fotspår.
Det som förvånar mig mest med filmen är hur den leder till filosofiska funderingar. Vilka är vi? Vad kommer vi ifrån? Jag hade inte räknat med att få med mig det från en modern scifi-film, men det är en av gåvorna man får av "Prometheus".
EXTRAMATERIALET
Om man som jag längtat efter en fet bakomfilm med specialeffektsgenomgång och liknande godbitar så får man uppenbarligen leta på någon måne långt, långt borta för här finns den nämligen inte. Det är självklart en liten besvikelse och faktiskt lite märkligt. Det känns som det faktiskt borde finnas en hel del att berätta om filmen i ett sådant format.
I stället finns det två kommentarspår - ett med Ridley Scott och ett med manusförfattarna Jon Spaihts och Damon Lindelof, dock inte inspelat ihop. Jag har lyssnat på det senare och i alla fall fått lite förklaringar till själva storyn, men jag saknar förstås en hel del, vilket möjligen kan finnas i Scotts spår.
En halvtimme bortklippta/alternativa scener ger dock mycket mervärde. De finns med kommentarer av klipparen Pietro Scalia och specialeffektsansvariga Richard Stammers och jag lyckades trycka igång kommentarspåret av misstag, men det var mycket givande. Här finns mycket trevligt att se, bland annat en helt annan design på en figur i filmen som jag tycker är mycket bättre än den som hamnade i filmen.
Vidare finns något som kallas "The Peter Weyland Files" som är en mystisk, nästan konstnärligt gjord video med Elizabeth Shaw när hon försöker få ett möte med Weyland, en reklamfilm för androiden David 8, en lika konstnärligt flummig "sändning" från Prometheus med introduktioner av besättningen, kulturer på jorden och så vidare, samt det enda som känns riktigt givande och det är ett fejkat TED-framträdande av en ung Peter Weyland 2023. Skönt att Guy Pearce fick vara normal i något sammanhang. Allt detta ingick i filmens virala kampanj, i alla fall delar av det, och för mer kring hela Weyland/Prometheus-myten rekommenderar jag den otroligt matiga officiella hemsidan länkad till höger.
Det finns även något som heter "Live Extras" som kräver internetuppkoppling. Jag fick inte igång det.
En liten varning också: jag har haft enorma problem med blu-ray-skivan. Jag fick bildstörningar efter en timme, som dock försvann vid omstart, men skivan har även fått min spelare att "hänga sig" vid flera tillfällen, trots uppdatering av ny mjukvara. Kan vara så att jag har en dålig skiva, men om någon annan upplever samma problem kan det vara värt att uppdatera spelaren.
I stället finns det två kommentarspår - ett med Ridley Scott och ett med manusförfattarna Jon Spaihts och Damon Lindelof, dock inte inspelat ihop. Jag har lyssnat på det senare och i alla fall fått lite förklaringar till själva storyn, men jag saknar förstås en hel del, vilket möjligen kan finnas i Scotts spår.
En halvtimme bortklippta/alternativa scener ger dock mycket mervärde. De finns med kommentarer av klipparen Pietro Scalia och specialeffektsansvariga Richard Stammers och jag lyckades trycka igång kommentarspåret av misstag, men det var mycket givande. Här finns mycket trevligt att se, bland annat en helt annan design på en figur i filmen som jag tycker är mycket bättre än den som hamnade i filmen.
Vidare finns något som kallas "The Peter Weyland Files" som är en mystisk, nästan konstnärligt gjord video med Elizabeth Shaw när hon försöker få ett möte med Weyland, en reklamfilm för androiden David 8, en lika konstnärligt flummig "sändning" från Prometheus med introduktioner av besättningen, kulturer på jorden och så vidare, samt det enda som känns riktigt givande och det är ett fejkat TED-framträdande av en ung Peter Weyland 2023. Skönt att Guy Pearce fick vara normal i något sammanhang. Allt detta ingick i filmens virala kampanj, i alla fall delar av det, och för mer kring hela Weyland/Prometheus-myten rekommenderar jag den otroligt matiga officiella hemsidan länkad till höger.
Det finns även något som heter "Live Extras" som kräver internetuppkoppling. Jag fick inte igång det.
En liten varning också: jag har haft enorma problem med blu-ray-skivan. Jag fick bildstörningar efter en timme, som dock försvann vid omstart, men skivan har även fått min spelare att "hänga sig" vid flera tillfällen, trots uppdatering av ny mjukvara. Kan vara så att jag har en dålig skiva, men om någon annan upplever samma problem kan det vara värt att uppdatera spelaren.
TRE SAKER
1. Prometheus var enligt den grekiska mytologin en titan som skapade människan utifrån lera och som stal elden från gudarna för människans skull, vilket gjorde att han bestraffades genom att bli bunden till en klippa där en fågel hackade ut hans lever varje dag. Mysigt!
2. Filmen inleds med en sekvens som kan vara aningens svår att förstå fullt ut, men det är meningen att den ska utspela sig för "miljoner år sedan".
3. Jag gillar Michael Fassbenders otroligt stela och i sammanhanget väldigt passande skådespel. Samtidigt är det absurt underhållande när han cyklar runt och spelar basket.
2. Filmen inleds med en sekvens som kan vara aningens svår att förstå fullt ut, men det är meningen att den ska utspela sig för "miljoner år sedan".
3. Jag gillar Michael Fassbenders otroligt stela och i sammanhanget väldigt passande skådespel. Samtidigt är det absurt underhållande när han cyklar runt och spelar basket.
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Noomi Rapace (13)
Noomi Rapace (13)
