Bättre och bättre för varje tittning
FILMENDen verklighetsbaserade "Call Girl" om bordellhärvan som skakade Sverige på 70-talet uppmärksammades ganska rejält när den gick upp på svenska biografer hösten 2012. Menade filmskaparna att självaste Olof Palme köpte sex med minderåriga flickor? Filmskaparna försvarade sig med att hävda att filmen bara inspirerats av verkliga händelser och att de inte på något sätt återgav sanningen. Den förklaringen godtogs inte av alla, speciellt inte av Palmes familj som hävdade att det var ett förtal.
Om man gör lite research om bordellhärvan - vilket bland annat kan göras genom att lyssna på P3 Dokumentär via länken till höger - så kan man dra många likhetstecken mellan verkligheten och "Call Girl", med Palme-kopplingen som undantag. Å andra sidan bestod bordellhärvan av ett intrikat efterspel som inte har någon plats i filmen, så jag rekommenderar verkligen de som är intresserade att lyssna på dokumentären.
Historien handlar om två unga kusiner, Iris (Sofia Karemyr) och Sonja (Josefin Asplund), som till synes av en slump blir call girls. De bor båda på ett ungdomshem med andra trassliga ungdomar och följer med två kompisar till en privat fest där de ska dansa lite topless för en man. Vips blir de rekryterade av bordellmamman Dagmar Glans (Pernilla August) som överöser dem med pengar och gåvor och snabbt har hon dem i sitt grepp där de paras ihop med olika kunder.
Parallellt med detta pågår valrörelsen 1976 och stadsministern (Magnus Krepper) står mot oppositionsledaren (Dag Malmberg). Båda dessa och massor av prominenta personer tillhör Glans klientel och kommer sanningen fram är skandalen ett faktum. Att alla tänkbara medel sätts in för att förhindra att det sker får polisen John Sandberg (Simon J. Berger) lära sig när han börjar nysta i härvan. För varje framsteg kommer nya hinder och situationen blir både hotfull och farlig.
Filmen är möjligen lite för lång för sitt eget bästa och det är en smula svårt att hålla koll på alla karaktärer som figurerar i filmen. Ibland kan man känna att filmer borde vara lite mer tydliga och berätta på ett öppet vis vilka vissa karaktärer är, speciellt när det är så många inblandade. Det är egentligen bara en liten parentes som inte gör så värst mycket för helhetsintrycket, som är att "Call Girl" är en spännande och bra politisk thriller. Dessutom klarnar det avsevärt om man ser filmen flera gånger. Då blir filmen faktiskt bara bättre och ännu mer gripande.
Pernilla August är exemplarisk i sin rolltolkning. En fruktansvärt vidrig person som vet hur man ska bära sig åt för att linda människor runt sina fingrar med ett till synes ärligt uppsåt. Man bakom det vänliga leendet lurar mörkret, och August gör en mycket minnesvärd insats i filmen. Likaså går Simon J. Berger från klarhet till klarhet som den envisa polisen som inte vill tumma på varken moral eller lag och ordning, och man ska förstås inte glömma debuterande Sofia Karemyr som Iris. Det är en debut som heter duga.
Om man gör lite research om bordellhärvan - vilket bland annat kan göras genom att lyssna på P3 Dokumentär via länken till höger - så kan man dra många likhetstecken mellan verkligheten och "Call Girl", med Palme-kopplingen som undantag. Å andra sidan bestod bordellhärvan av ett intrikat efterspel som inte har någon plats i filmen, så jag rekommenderar verkligen de som är intresserade att lyssna på dokumentären.
Historien handlar om två unga kusiner, Iris (Sofia Karemyr) och Sonja (Josefin Asplund), som till synes av en slump blir call girls. De bor båda på ett ungdomshem med andra trassliga ungdomar och följer med två kompisar till en privat fest där de ska dansa lite topless för en man. Vips blir de rekryterade av bordellmamman Dagmar Glans (Pernilla August) som överöser dem med pengar och gåvor och snabbt har hon dem i sitt grepp där de paras ihop med olika kunder.
Parallellt med detta pågår valrörelsen 1976 och stadsministern (Magnus Krepper) står mot oppositionsledaren (Dag Malmberg). Båda dessa och massor av prominenta personer tillhör Glans klientel och kommer sanningen fram är skandalen ett faktum. Att alla tänkbara medel sätts in för att förhindra att det sker får polisen John Sandberg (Simon J. Berger) lära sig när han börjar nysta i härvan. För varje framsteg kommer nya hinder och situationen blir både hotfull och farlig.
Filmen är möjligen lite för lång för sitt eget bästa och det är en smula svårt att hålla koll på alla karaktärer som figurerar i filmen. Ibland kan man känna att filmer borde vara lite mer tydliga och berätta på ett öppet vis vilka vissa karaktärer är, speciellt när det är så många inblandade. Det är egentligen bara en liten parentes som inte gör så värst mycket för helhetsintrycket, som är att "Call Girl" är en spännande och bra politisk thriller. Dessutom klarnar det avsevärt om man ser filmen flera gånger. Då blir filmen faktiskt bara bättre och ännu mer gripande.
Pernilla August är exemplarisk i sin rolltolkning. En fruktansvärt vidrig person som vet hur man ska bära sig åt för att linda människor runt sina fingrar med ett till synes ärligt uppsåt. Man bakom det vänliga leendet lurar mörkret, och August gör en mycket minnesvärd insats i filmen. Likaså går Simon J. Berger från klarhet till klarhet som den envisa polisen som inte vill tumma på varken moral eller lag och ordning, och man ska förstås inte glömma debuterande Sofia Karemyr som Iris. Det är en debut som heter duga.
EXTRAMATERIALET
En dryg kvart med förlängda och bortklippta scener är vad som finns med som extramaterial. Tyvärr är detta ingenting som ger något speciellt mervärde. Hade detta varit en amerikansk film hade man saftat på med en rejäl dokumentär om de verkliga händelserna, men i detta fall blev det typiskt tråkigt svenskt.
TRE SAKER
1. Regissör till "Call Girl" är Mikael Marcimain som tidigare bland annat gjort ett annat verklighetsbaserat kriminaldrama - "Lasermannen".
2. För fotot står den prisbelönta Hoyte Van Hoytema ("Låt den rätte komma in", "Flickan", "The Fighter", "Tinker Tailor Soldier Spy") och bildmässigt finns det klara likheter med den senare.
3. Den omtalade scenen där stadsministern köper sex är bortklippt i hemmautgåvan, ett resultat av rabalderna jag nämnde först i recensionen.
2. För fotot står den prisbelönta Hoyte Van Hoytema ("Låt den rätte komma in", "Flickan", "The Fighter", "Tinker Tailor Soldier Spy") och bildmässigt finns det klara likheter med den senare.
3. Den omtalade scenen där stadsministern köper sex är bortklippt i hemmautgåvan, ett resultat av rabalderna jag nämnde först i recensionen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA