Inledningen på en av de bästa serierna
FILMENTill skillnad från de andra recensionerna av "Lost"-säsongerna så skrivs denna när jag har fem säsonger av serien bakom mig. Alltså blir det svårt att bibehålla samma spänning inför vad som ska hända härnäst när jag bevisligen redan vet det. Ändå ska jag försöka att hålla mig från att referera till vad som kommer att hända i denna text.
Det var i alla fall här den startade, serien som bjudit tålmodiga tittare på miljontals vändningar och villospår, som förnyat sig och ändrat karaktär vid varje ny säsong och som förhoppningsvis kommer att ro hela projektet i mål på ett tillfredställande sätt i den sjätte och sista säsongen. Till skillnad från de följande säsongerna där karaktärerna mer och mer delats upp i grupperingar så är den första väldigt sammansluten.
(...och redan nu har jag misslyckats med att inte referera till seriens framtid...)
Vi kastas rätt in i handlingen. Ett flygplan mellan Sydney och Los Angeles har havererat, gått i två bitar i luften och kraschlandat på en till synes öde ö. De överlevande från den främre delen är ett 50-tal människor som förvirrat irrar omkring bland vrakdelarna. Jack Shepard (Matthew Fox), en doktor som varit i Sydney för att hämta hem sin döda far, tar - tack vare sin yrkesroll - befälet och ser till att samla ihop folket och organisera arbetet. Kate Austen (Evangeline Lilly), en fånge som fraktades hem från Australien i handklovar, blir ett viktigt stöd.
Snart börjar karaktärerna forma sig. Utöver Jack och Kate är de viktigaste Charlie Pace (Dominic Monaghan) - en heroinberoende före detta engelsk rockstjärna, Claire Littleton (Emilie de Ravin) - en ung och gravid australiensiska på väg att föda och adoptera bort sitt barn, John Locke (Terry O'Quinn) - gruppens jägare som fram till kraschen varit paralyserad och oförmögen att gå, Sayid Jarrah (Naveen Andrews)- en före detta irakisk soldat med bred kunskap, James Sawyer (Josh Holloway) - en aggressiv lurendrejare som alltid vill gå mot strömmen, Jin (Daniel Dae Kim) och Sun Kwon (Yunjin Kim) - ett koreanskt par med trubbel i förhållandet som står lite utanför på grund av språket, Michael Dawson (Harold Perrineau) - överbeskyddande och oerfaren pappa till Walt som han efter 11 år återförenats med när sonens mamma har dött och så Hugo "Hurley" Reyes (Jorge Garcia) - en kraftigt byggd miljonär som vunnit ett lotteri med hjälp av en nummerserie han plockade upp från en galen man och sedan dess trott att han blivit otursförföljd.
Allt detta får vi reda på i flashbacks som skildrar vad huvudpersonerna har haft för sig innan de blev strandsatta, ett genidrag av skaparna som ger oerhört många lager på samma gång, speciellt som vi så sakteliga får reda på att många av dem omedvetet har starka kopplingar till varandra.
Redan i det exemplariska tvådelade pilotavsnittet (regisserat av J.J. Abrams) blir både vi och de strandsatta varse om att ön de hamnat på inte är speciellt normal. Redan första natten smyger något enormt och aggressivt runt ute i djungeln och skrämmer slag på alla. Sedan stöter några på en isbjörn (på en tropisk ö?) och med hjälp av en sändare lyckas de snappa upp en upprepande slinga med ett nödrop på franska som de räknar ut har rullat i 16 år... Kommer de någonsin att bli räddade?
Så småningom blir de även varse om att de inte är ensamma på ön. En person som inte var med på flygplanet har nästlat sig in i gänget och gör något fruktansvärt och även den franska kvinna som spelat in nödropet dyker upp med mycket kunskap om ön, men väldigt lite svar att lämna ifrån sig.
Det hela eskalerar mot slutet av säsongen då mycket fokus ligger på att få upp en lucka de hittat i marken. Var leder den?
Att se om första säsongen av "Lost" efter fem år är intressant på många vis. Dels blir jag snabbt påmind om varför jag en gång i tiden förälskade mig i serien, och dels så håller den fortfarande i förhållande till fortsättningen. Det är vid några få tillfällen som jag hajar till lite grann och kan tycka att någon minimal detalj inte riktigt stämmer in med fortsättningen, men det är verkligen ingenting att bråka om. Dessutom blir jag lite smått chockad av att det stora temat om vitt och svart, som egentligen tagit fart i den senare delen av serien, etableras redan i piloten när Locke förklarar hur man spelar backgammon: "Two players, one black, one white", säger han och håller upp två spelpjäser. Detta går sedan igen i en drömsekvens där Locke har ett vitt och ett svart öga och i den grotta där de strandsatta flyttar in ligger ett gammalt mans- och kvinnolik där en av dem har en liten påse med en svart och en vit sten. Mycket intressant.
Jag vidhåller fortfarande att "Lost" är en av de bästa actiondramaserierna som gjorts de senaste 10 åren och det är lite läskigt hur ruskigt snabbt jag dras in i serien och slukar avsnitt efter avsnitt. Det här är inledningen på något som blivit bara större, mer komplicerat och egentligen bara bättre ju längre serien har gått och väl värt att se.
Det var i alla fall här den startade, serien som bjudit tålmodiga tittare på miljontals vändningar och villospår, som förnyat sig och ändrat karaktär vid varje ny säsong och som förhoppningsvis kommer att ro hela projektet i mål på ett tillfredställande sätt i den sjätte och sista säsongen. Till skillnad från de följande säsongerna där karaktärerna mer och mer delats upp i grupperingar så är den första väldigt sammansluten.
(...och redan nu har jag misslyckats med att inte referera till seriens framtid...)
Vi kastas rätt in i handlingen. Ett flygplan mellan Sydney och Los Angeles har havererat, gått i två bitar i luften och kraschlandat på en till synes öde ö. De överlevande från den främre delen är ett 50-tal människor som förvirrat irrar omkring bland vrakdelarna. Jack Shepard (Matthew Fox), en doktor som varit i Sydney för att hämta hem sin döda far, tar - tack vare sin yrkesroll - befälet och ser till att samla ihop folket och organisera arbetet. Kate Austen (Evangeline Lilly), en fånge som fraktades hem från Australien i handklovar, blir ett viktigt stöd.
Snart börjar karaktärerna forma sig. Utöver Jack och Kate är de viktigaste Charlie Pace (Dominic Monaghan) - en heroinberoende före detta engelsk rockstjärna, Claire Littleton (Emilie de Ravin) - en ung och gravid australiensiska på väg att föda och adoptera bort sitt barn, John Locke (Terry O'Quinn) - gruppens jägare som fram till kraschen varit paralyserad och oförmögen att gå, Sayid Jarrah (Naveen Andrews)- en före detta irakisk soldat med bred kunskap, James Sawyer (Josh Holloway) - en aggressiv lurendrejare som alltid vill gå mot strömmen, Jin (Daniel Dae Kim) och Sun Kwon (Yunjin Kim) - ett koreanskt par med trubbel i förhållandet som står lite utanför på grund av språket, Michael Dawson (Harold Perrineau) - överbeskyddande och oerfaren pappa till Walt som han efter 11 år återförenats med när sonens mamma har dött och så Hugo "Hurley" Reyes (Jorge Garcia) - en kraftigt byggd miljonär som vunnit ett lotteri med hjälp av en nummerserie han plockade upp från en galen man och sedan dess trott att han blivit otursförföljd.
Allt detta får vi reda på i flashbacks som skildrar vad huvudpersonerna har haft för sig innan de blev strandsatta, ett genidrag av skaparna som ger oerhört många lager på samma gång, speciellt som vi så sakteliga får reda på att många av dem omedvetet har starka kopplingar till varandra.
Redan i det exemplariska tvådelade pilotavsnittet (regisserat av J.J. Abrams) blir både vi och de strandsatta varse om att ön de hamnat på inte är speciellt normal. Redan första natten smyger något enormt och aggressivt runt ute i djungeln och skrämmer slag på alla. Sedan stöter några på en isbjörn (på en tropisk ö?) och med hjälp av en sändare lyckas de snappa upp en upprepande slinga med ett nödrop på franska som de räknar ut har rullat i 16 år... Kommer de någonsin att bli räddade?
Så småningom blir de även varse om att de inte är ensamma på ön. En person som inte var med på flygplanet har nästlat sig in i gänget och gör något fruktansvärt och även den franska kvinna som spelat in nödropet dyker upp med mycket kunskap om ön, men väldigt lite svar att lämna ifrån sig.
Det hela eskalerar mot slutet av säsongen då mycket fokus ligger på att få upp en lucka de hittat i marken. Var leder den?
Att se om första säsongen av "Lost" efter fem år är intressant på många vis. Dels blir jag snabbt påmind om varför jag en gång i tiden förälskade mig i serien, och dels så håller den fortfarande i förhållande till fortsättningen. Det är vid några få tillfällen som jag hajar till lite grann och kan tycka att någon minimal detalj inte riktigt stämmer in med fortsättningen, men det är verkligen ingenting att bråka om. Dessutom blir jag lite smått chockad av att det stora temat om vitt och svart, som egentligen tagit fart i den senare delen av serien, etableras redan i piloten när Locke förklarar hur man spelar backgammon: "Two players, one black, one white", säger han och håller upp två spelpjäser. Detta går sedan igen i en drömsekvens där Locke har ett vitt och ett svart öga och i den grotta där de strandsatta flyttar in ligger ett gammalt mans- och kvinnolik där en av dem har en liten påse med en svart och en vit sten. Mycket intressant.
Jag vidhåller fortfarande att "Lost" är en av de bästa actiondramaserierna som gjorts de senaste 10 åren och det är lite läskigt hur ruskigt snabbt jag dras in i serien och slukar avsnitt efter avsnitt. Det här är inledningen på något som blivit bara större, mer komplicerat och egentligen bara bättre ju längre serien har gått och väl värt att se.
EXTRAMATERIALET
Förutom ett antal kommentarspår är allt extramaterial samlat på den sjunde disken i boxen. För att vara en tv-serie är extramaterialet i det närmaste exemplariskt.
Inslagen är grupperade i tre delar - "Departure", "Tales from the Island" och "Lost revealed".
"Departure" består i sin tur av sex delar. Ett par featurettes tar upp dels hur idén till serien kläcktes och hur den snabbt tog form när J.J. Abrams och Damon Lindelof träffades ("Jag kan inte förstå att jag inte redan känner honom och har jobbat med honom" säger J.J. efter sitt första möte med Damon. Gulligt!), och dels hur man lyckades bygga den huvudsakliga inspelningsplatsen, speciellt i piloten, det vill säga flygplanskraschen, och dels en titt på de huvudsakliga skådespelarna. Det inslaget avslutas med ett ganska långt parti med provinspelningar. Vidare får vi en rejäl "making of the pilot" som är klart intressant och givande. Matthew Fox har sedan på bästa Jeff Bridges-vis (se "The Big Lebowski") dokumenterat inspelningen i stillbilder som han kommenterat lite lätt. Slutligen finns det ett kort inslag från när "Lost"-piloten visades på Comic-con och därmed satte igång den stora snackisen.
Nästa del - "Tales from the Island" - är lite mer av bakom kulisserna-karaktär. Dels får vi åtta stycken korta "Lost: On location" där åtta avsnitt står i fokus. Detta är en återkommande featurette i boxarna och alltid intressant i och med att man just fokuserar på ett enskilt avsnitt. Pratshowvärden Jimmy Kimmel besökte Hawaii under inspelningen och gör ett ganska roligt reportage. Till sist får vi veta lite mer om Charlies band Drive Shaft och hur låten "You all everybody" kom till. Tydligen har den sitt ursprung i en mening "Cloverfield"-mannen Matt Reeves sa i tid och otid.
I "Lost revealed" då slutligen så samlas lite bortklippta scener och två bortklippta flashbacks från finalen tillsammans med ett bloopersblock. Det är alltid roande att se bloopers från "seriösa" serier och filmer, mycket roligare än från komedier. Allting avslutas dock med ett litet klipp från när "Losts" skapare och de flesta av skådespelarna blev intervjuade och svarade på publikfrågor vid Museum of Television & Radio. Ett roligt klipp där stämningen absolut är på topp.
Stoppar man dessutom in den första skivan i datorn kan man läsa manuset till piloten samtidigt man ser den och klicka på scener och meningar och direkt komma dit. Tonvis av extramaterial alltså, väl värt pengarna boxen kostar.
Inslagen är grupperade i tre delar - "Departure", "Tales from the Island" och "Lost revealed".
"Departure" består i sin tur av sex delar. Ett par featurettes tar upp dels hur idén till serien kläcktes och hur den snabbt tog form när J.J. Abrams och Damon Lindelof träffades ("Jag kan inte förstå att jag inte redan känner honom och har jobbat med honom" säger J.J. efter sitt första möte med Damon. Gulligt!), och dels hur man lyckades bygga den huvudsakliga inspelningsplatsen, speciellt i piloten, det vill säga flygplanskraschen, och dels en titt på de huvudsakliga skådespelarna. Det inslaget avslutas med ett ganska långt parti med provinspelningar. Vidare får vi en rejäl "making of the pilot" som är klart intressant och givande. Matthew Fox har sedan på bästa Jeff Bridges-vis (se "The Big Lebowski") dokumenterat inspelningen i stillbilder som han kommenterat lite lätt. Slutligen finns det ett kort inslag från när "Lost"-piloten visades på Comic-con och därmed satte igång den stora snackisen.
Nästa del - "Tales from the Island" - är lite mer av bakom kulisserna-karaktär. Dels får vi åtta stycken korta "Lost: On location" där åtta avsnitt står i fokus. Detta är en återkommande featurette i boxarna och alltid intressant i och med att man just fokuserar på ett enskilt avsnitt. Pratshowvärden Jimmy Kimmel besökte Hawaii under inspelningen och gör ett ganska roligt reportage. Till sist får vi veta lite mer om Charlies band Drive Shaft och hur låten "You all everybody" kom till. Tydligen har den sitt ursprung i en mening "Cloverfield"-mannen Matt Reeves sa i tid och otid.
I "Lost revealed" då slutligen så samlas lite bortklippta scener och två bortklippta flashbacks från finalen tillsammans med ett bloopersblock. Det är alltid roande att se bloopers från "seriösa" serier och filmer, mycket roligare än från komedier. Allting avslutas dock med ett litet klipp från när "Losts" skapare och de flesta av skådespelarna blev intervjuade och svarade på publikfrågor vid Museum of Television & Radio. Ett roligt klipp där stämningen absolut är på topp.
Stoppar man dessutom in den första skivan i datorn kan man läsa manuset till piloten samtidigt man ser den och klicka på scener och meningar och direkt komma dit. Tonvis av extramaterial alltså, väl värt pengarna boxen kostar.
TRE SAKER
1. I extramaterialsinslaget "The genesis of Lost" säger de att de redan under ett tidigt möte drog upp riktlinjerna för 5-6 år. Det skulle vara kul att se, när serien är över, någon sorts dokumentation från det mötet och se om det blev som det blev eller hur det nu blev. Vad jag efterlyser är alltså en fet bok eller en sjukt ingående dokumentär som verkligen tar oss in bakom kulisserna.
2. Även om första säsongen är bra så märks det att man inte riktigt hittat konceptet fullt ut. De cliffhangers som man vant sig vid i de senare säsongerna finns inte riktigt där och det är väldigt många avsnitt som avslutas med montage i slowmotion till någon halvsoft låt. Detta slutade de med när batterierna i Hurleys CD-spelare tog slut. En ganska snygg detalj.
3. I det ursprungliga pilotmanuset var det meningen att Jack skulle dö (i den sekvens där de letar rätt på flygplanets framparti och piloten dras upp av monstret), en liten fuling från Abrams och Lindelof som ägnat större delen av piloten att etablera Jack som den stora huvudpersonen och sedan bara abrupt ta död på honom. Men när folk läste manuset blev de vansinniga och Jack fick leva vidare.
2. Även om första säsongen är bra så märks det att man inte riktigt hittat konceptet fullt ut. De cliffhangers som man vant sig vid i de senare säsongerna finns inte riktigt där och det är väldigt många avsnitt som avslutas med montage i slowmotion till någon halvsoft låt. Detta slutade de med när batterierna i Hurleys CD-spelare tog slut. En ganska snygg detalj.
3. I det ursprungliga pilotmanuset var det meningen att Jack skulle dö (i den sekvens där de letar rätt på flygplanets framparti och piloten dras upp av monstret), en liten fuling från Abrams och Lindelof som ägnat större delen av piloten att etablera Jack som den stora huvudpersonen och sedan bara abrupt ta död på honom. Men när folk läste manuset blev de vansinniga och Jack fick leva vidare.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Matthew Fox (5)
Matthew Fox (5)
