Nytt format men samma tempo och ton
FILMENJag älskar Aaron Sorkins stil. Hans manus med rappa dialoger, framförda av intelligenta karaktärer, blir ofta jäkligt bra tv, eller film. Jag rycks med, engageras och njuter, men samtidigt - och nu är det verkligen handen på hjärtat - kan jag inte påstå att jag hänger med hela tiden. Ganska ofta, faktiskt, vet jag inte riktigt vad karaktärerna pratar om, men på något sätt gör det inte så mycket. Dramat engagerar utan att man hänger med i varenda ord.
"The Newsroom" avhandlar till större delen amerikansk inrikespolitik, men även utrikespolitik. Nyhetsbitarna är seriens stabila grund. Hårdvaran, om man så vill, medan mjukvaran är karaktärernas relationer till varandra, både professionellt och privat. Under den första säsongen blev vi varse om både forna och aktuella relationer, befintliga och obefintliga, lyckliga och olyckliga. Där tar vi vid i den andra säsongen.
Formen har ändrats till denna omgångs nio avsnitt. En längre historia sträcker sig över de sju första avsnitten och bildar säsongens nutid, medan vi i flashbacksekvenser är med redaktionen på "News Night with Will McAvoy" under ungefär ett år medan ett riktigt grävande reportage växer fram och engagerar fler och fler medarbetare enligt en etablerad metod för större jobb. En producent från Washington D.C.-kontoret (Hamish Linklater) får ett tips om att den amerikanska militären använt saringas vid en fritagning och bevis för bevis läggs fram för att det faktiskt var så. Men i seriens nutidsscener intervjuas alla inblandade av en tuff advokat (Marcia Gay Harden) vilket ger oss indikationer om att något gått oerhört fel med reportaget.
Samtidigt tuffar allt på som vanligt. Webbredaktören Neal (Dev Patel) försöker avancera till att bli producent genom att pitcha idéer utifrån vad han snappar upp via social media. Han förutspår att rörelsen Occupy Wall Street verkligen kommer att göra något, vilket ingen annan tror. Producenten Jim (John Gallagher, Jr.) orkar efter allt krångel i förra säsongen inte vara på samma plats som Maggie (Alison Pill) och när en möjlighet till att vikariera som pressrepresentant på Mitt Romneys kandatursturné dyker upp tar han den, trots att uppgiften är långt under hans kompetens. Allt för ett miljöombyte. Maggie har lappat ihop relationen till Don (Thomas Sadoski) men när han får se en YouTube-video där Maggie skriker ut sin kärlek till Jim inser han att han inte alls är något svin och lämnar henne, för att i stället börja umgås lite mer med Sloan (Olivia Munn) som redan signalerat att hon gillar honom.
En annan typ av relation är nyhetschefen Charlies (Sam Waterston) och nyhetsankaret Will (Jeff Daniels) skakiga sådana med kanalen ACN:s ägare Leona (Jane Fonda) och hennes son Reese (Chris Messina). Hela första säsongen gick mer eller mindre ut på att Leona och Reese ville ha bort Will för hans eviga attacker på The Tea Party, där Charlie alltid försvarade honom. Nu är relationen marginellt bättre, men fortfarande egentligen inte bra fast lustigt nog står Leona och Reese bakom sitt nyhetsteam när det är som allra värst.
Det stora dramat är förstås mellan Will och hans exekutiva producent MacKenzie (Emily Mortimer) och deras mycket komplicerade relation som ständigt får smällar men alltid reser sig upp igen. Den här gången händer det något som förändrar allt.
Jag vidhåller fortfarande att "The Newsroom" inte matchar "Vita huset" eller den i mitt tycke suveräna "Studio 60 on the Sunset Strip", men det är fortfarande en förbannat bra serie. Om man klarar av att känna sig intellektuellt bortblåst emellanåt ska man definitivt lägga ned den tid som serien behöver för det är den värd.
"The Newsroom" avhandlar till större delen amerikansk inrikespolitik, men även utrikespolitik. Nyhetsbitarna är seriens stabila grund. Hårdvaran, om man så vill, medan mjukvaran är karaktärernas relationer till varandra, både professionellt och privat. Under den första säsongen blev vi varse om både forna och aktuella relationer, befintliga och obefintliga, lyckliga och olyckliga. Där tar vi vid i den andra säsongen.
Formen har ändrats till denna omgångs nio avsnitt. En längre historia sträcker sig över de sju första avsnitten och bildar säsongens nutid, medan vi i flashbacksekvenser är med redaktionen på "News Night with Will McAvoy" under ungefär ett år medan ett riktigt grävande reportage växer fram och engagerar fler och fler medarbetare enligt en etablerad metod för större jobb. En producent från Washington D.C.-kontoret (Hamish Linklater) får ett tips om att den amerikanska militären använt saringas vid en fritagning och bevis för bevis läggs fram för att det faktiskt var så. Men i seriens nutidsscener intervjuas alla inblandade av en tuff advokat (Marcia Gay Harden) vilket ger oss indikationer om att något gått oerhört fel med reportaget.
Samtidigt tuffar allt på som vanligt. Webbredaktören Neal (Dev Patel) försöker avancera till att bli producent genom att pitcha idéer utifrån vad han snappar upp via social media. Han förutspår att rörelsen Occupy Wall Street verkligen kommer att göra något, vilket ingen annan tror. Producenten Jim (John Gallagher, Jr.) orkar efter allt krångel i förra säsongen inte vara på samma plats som Maggie (Alison Pill) och när en möjlighet till att vikariera som pressrepresentant på Mitt Romneys kandatursturné dyker upp tar han den, trots att uppgiften är långt under hans kompetens. Allt för ett miljöombyte. Maggie har lappat ihop relationen till Don (Thomas Sadoski) men när han får se en YouTube-video där Maggie skriker ut sin kärlek till Jim inser han att han inte alls är något svin och lämnar henne, för att i stället börja umgås lite mer med Sloan (Olivia Munn) som redan signalerat att hon gillar honom.
En annan typ av relation är nyhetschefen Charlies (Sam Waterston) och nyhetsankaret Will (Jeff Daniels) skakiga sådana med kanalen ACN:s ägare Leona (Jane Fonda) och hennes son Reese (Chris Messina). Hela första säsongen gick mer eller mindre ut på att Leona och Reese ville ha bort Will för hans eviga attacker på The Tea Party, där Charlie alltid försvarade honom. Nu är relationen marginellt bättre, men fortfarande egentligen inte bra fast lustigt nog står Leona och Reese bakom sitt nyhetsteam när det är som allra värst.
Det stora dramat är förstås mellan Will och hans exekutiva producent MacKenzie (Emily Mortimer) och deras mycket komplicerade relation som ständigt får smällar men alltid reser sig upp igen. Den här gången händer det något som förändrar allt.
Jag vidhåller fortfarande att "The Newsroom" inte matchar "Vita huset" eller den i mitt tycke suveräna "Studio 60 on the Sunset Strip", men det är fortfarande en förbannat bra serie. Om man klarar av att känna sig intellektuellt bortblåst emellanåt ska man definitivt lägga ned den tid som serien behöver för det är den värd.
EXTRAMATERIALET
Varje avsnitt ackompanjeras av en "Inside the episode"-snutt där Aaron Sorkin under några minuter berättar om storyn och karaktärerna. Det är inget om inspelningen eller något sådant utan bara innehåll. Det är ett bra och trevligt komplement.
Utöver det finns det några enstaka borttagna scener och kommentarspår till utvalda avsnitt. Jag kan känna att jag saknar något med lite mer substans, men är ändå fullt nöjd med det som ges. Ibland behövs inte drivor av bonusar.
Utöver det finns det några enstaka borttagna scener och kommentarspår till utvalda avsnitt. Jag kan känna att jag saknar något med lite mer substans, men är ändå fullt nöjd med det som ges. Ibland behövs inte drivor av bonusar.
TRE SAKER
1. Säsongen slutar på ett serieavslutandevis, men det blir en tredje och sista säsong som kommer att bestå av blott sex avsnitt.
2. Precis som i första säsongen är alla nyheter som tas upp i serien verkliga händelser- utom just den nyhet om saringasanvändadet som är helt påhittad.
3. Scenerna där journalister hänger med på Mitt Romneys kandidatursturné får mig att minnas - och vilja se om - säsong 7 av "Vita huset".
2. Precis som i första säsongen är alla nyheter som tas upp i serien verkliga händelser- utom just den nyhet om saringasanvändadet som är helt påhittad.
3. Scenerna där journalister hänger med på Mitt Romneys kandidatursturné får mig att minnas - och vilja se om - säsong 7 av "Vita huset".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Jeff Daniels (15)
Jeff Daniels (15)
