Så himla knarkigt, men väldigt bra
FILMENVad för slags tung medicinering gick Lewis Carroll på när han skrev historierna om Alice och Underlandet? Så himla knarkigt... Jag har inte läst böckerna och jag kan heller inte minnas att jag sett någon av de otaliga filmatiseringar som gjorts tidigare, så jag kommer till Tim Burtons tolkning helt utan förkunskaper. Fast, precis som när jag såg den nya "Star Trek"-filmen så inser jag att det är mycket man kan från den här historien per automatik. Även om man inledningsvis, och då menar jag när Alice kommer till Underlandet, känner sig lite lost så kommer man ganska snabbt in i världen och blir minst sagt hänförd.
Man ska kanske direkt säga att Tim Burtons film inte är en filmatisering av grundhistorien utan något eget. Alice har blivit 13 år äldre från när hon först var i Underlandet och hon har helt enkelt glömt bort det. Hon har dock en livlig fantasi och en förmåga att sväva i väg i tankar och funderingar, vilket blir tydligt när hon nu som 19-åring tagits med för att bli bortgift med en snorkig lord med magproblem. En hoppande kanin i väst fångar Alices intresse och precis när hon ska besvara lordens frieri springer hon i väg och ramlar ned i det berömda kaninhålet. Snart är hon i Underlandet och stöter på talande djur och två runda tvillingar (Matt Lucas) som undrar om hon är "den" Alice. Det blir till och med väldigt oklart om hon är "den" Alice, men hon får lära sig att hon förväntas dräpa en stor läskig drake som heter Jabberwocky . Motvilligt ger Alice sig in i äventyret, eller hon har inte så mycket val - det mesta verkar hända per automatik.
Tim Burton har plockat med sig två av sina favoritskådespelare in i filmen, sin fästmö Helena Bonham Carter och Johnny Depp. Carter spelar den onda Röda drottningen som sitter i ena änden av Underlandet med sitt enorma huvud och skrämmer slag i allt och alla genom att hota med halshuggning. Carter är fullständigt briljant i sin rolltolkning, så explosiv och rolig hela tiden. Som motpol finns hennes syster, den Vita drottningen (Anne Hathaway) som är den goda kungligheten som egentligen borde styra Underlandet, men som inte har kraften att göra det just nu.
Depp, å sin sida, gör en av sina mest skruvade roller någonsin som The Mad Hatter, en fullständigt vansinnig karaktär som ingen annan än Depp hade kunnat göra så makalöst bra som han gör den. The Mad Hatter blir den som vägleder Alice mest i äventyret och som hon onekligen får ett visst band till.
Det finns mycket att säga om filmen. Som novis i Underlandsvärlden får jag ett direkt sug efter mer. Burton har gjort en film som är så färg- och fantasifylld att det nästan rinner över. Modern teknik har utnyttjats till max och resultatet är lysande. Man kan säga att Burton var inne och nosade på detta när han gjorde "Kalle och Chokladfabriken" (även där med Depp i en skruvad roll), men den filmatiseringen föll mig inte alls i smaken och "Alice i Underlandet" är helt klart mycket bättre.
I och med att många karaktärer är animerade djur har Burton samlat ihop riktigt tunga namn som lånat ut sina röster, vad sägs om Alan Rickman, Stephen Fry och Christopher Lee som rökande larv, leende katt och bindgalen drake?
"Alice i Underlandet" är en film att både imponeras av men framför allt underhållas av om och om igen. Mycket bra!
Man ska kanske direkt säga att Tim Burtons film inte är en filmatisering av grundhistorien utan något eget. Alice har blivit 13 år äldre från när hon först var i Underlandet och hon har helt enkelt glömt bort det. Hon har dock en livlig fantasi och en förmåga att sväva i väg i tankar och funderingar, vilket blir tydligt när hon nu som 19-åring tagits med för att bli bortgift med en snorkig lord med magproblem. En hoppande kanin i väst fångar Alices intresse och precis när hon ska besvara lordens frieri springer hon i väg och ramlar ned i det berömda kaninhålet. Snart är hon i Underlandet och stöter på talande djur och två runda tvillingar (Matt Lucas) som undrar om hon är "den" Alice. Det blir till och med väldigt oklart om hon är "den" Alice, men hon får lära sig att hon förväntas dräpa en stor läskig drake som heter Jabberwocky . Motvilligt ger Alice sig in i äventyret, eller hon har inte så mycket val - det mesta verkar hända per automatik.
Tim Burton har plockat med sig två av sina favoritskådespelare in i filmen, sin fästmö Helena Bonham Carter och Johnny Depp. Carter spelar den onda Röda drottningen som sitter i ena änden av Underlandet med sitt enorma huvud och skrämmer slag i allt och alla genom att hota med halshuggning. Carter är fullständigt briljant i sin rolltolkning, så explosiv och rolig hela tiden. Som motpol finns hennes syster, den Vita drottningen (Anne Hathaway) som är den goda kungligheten som egentligen borde styra Underlandet, men som inte har kraften att göra det just nu.
Depp, å sin sida, gör en av sina mest skruvade roller någonsin som The Mad Hatter, en fullständigt vansinnig karaktär som ingen annan än Depp hade kunnat göra så makalöst bra som han gör den. The Mad Hatter blir den som vägleder Alice mest i äventyret och som hon onekligen får ett visst band till.
Det finns mycket att säga om filmen. Som novis i Underlandsvärlden får jag ett direkt sug efter mer. Burton har gjort en film som är så färg- och fantasifylld att det nästan rinner över. Modern teknik har utnyttjats till max och resultatet är lysande. Man kan säga att Burton var inne och nosade på detta när han gjorde "Kalle och Chokladfabriken" (även där med Depp i en skruvad roll), men den filmatiseringen föll mig inte alls i smaken och "Alice i Underlandet" är helt klart mycket bättre.
I och med att många karaktärer är animerade djur har Burton samlat ihop riktigt tunga namn som lånat ut sina röster, vad sägs om Alan Rickman, Stephen Fry och Christopher Lee som rökande larv, leende katt och bindgalen drake?
"Alice i Underlandet" är en film att både imponeras av men framför allt underhållas av om och om igen. Mycket bra!
EXTRAMATERIALET
Det finns tre korta bakomfilmer på runt 15-20 minuter totalt tillsammans. Detta kan kännas lite snålt tilltaget för en så pass stor film, men å andra sidan är bakomfilmerna väldigt bra och ger trots den korta speltiden mycket information så att man känner sig nöjd.
Johnny Depp berättar om The Mad Hatter, hur han tänkte sig att karaktären ändrats från Alice första äventyr i Underlandet och varför han blivit allt galnare och galnare. Det blir en rolig "aha"-situation när vi får se Johnny Depps egna skisser på hur karaktären skulle se ut jämsides med Tim Burtons och det visar sig att båda två - utan att veta vad den andra gjort - i princip ritat upp identiska figurer. Snacka om att vara i synk!
Vi får även en liknande genomgång av Alice och slutligen en titt på några av specialeffekterna. I samtliga filmer ser vi hur filmerna spelats in med väldigt mycket greenscreen, till och med som rekvisita, så man får som sagt mer information rent visuellt utöver det som berättas.
Johnny Depp berättar om The Mad Hatter, hur han tänkte sig att karaktären ändrats från Alice första äventyr i Underlandet och varför han blivit allt galnare och galnare. Det blir en rolig "aha"-situation när vi får se Johnny Depps egna skisser på hur karaktären skulle se ut jämsides med Tim Burtons och det visar sig att båda två - utan att veta vad den andra gjort - i princip ritat upp identiska figurer. Snacka om att vara i synk!
Vi får även en liknande genomgång av Alice och slutligen en titt på några av specialeffekterna. I samtliga filmer ser vi hur filmerna spelats in med väldigt mycket greenscreen, till och med som rekvisita, så man får som sagt mer information rent visuellt utöver det som berättas.
TRE SAKER
1. Tim Burton tyckte att böckerna i mycket gick ut på att Alice gick från en knepig karaktär till en annan och att det blev serier av händelser snarare än en story, så därför jobbade han på att få ihop det hela till en mer sammanhållen historia.
2. Burton har också sagt att inspirationen till Anne Hathaways Vita drottning kommer från tv-kocken Nigella Lawson...
3. Den absolut knarkigaste karaktären i filmen måste ändå vara Påskharen som är precis som en speedad pundare. Hans röst görs av Paul Whitehouse.
2. Burton har också sagt att inspirationen till Anne Hathaways Vita drottning kommer från tv-kocken Nigella Lawson...
3. Den absolut knarkigaste karaktären i filmen måste ändå vara Påskharen som är precis som en speedad pundare. Hans röst görs av Paul Whitehouse.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Johnny Depp (28)
Johnny Depp (28)
