Hur maffigt som helst v Småklumpigt gjort
FILMENPå pappret var det förstås hur spännande som helst: Superman och Batman för första gången i en och samma spelfilm. Och inte nog med det - längs med vägen tillkom den av fansen så efterlängtade Wonder Woman vilket betydde att vi skulle få se DC:s klassiska treenighet på filmduken. Stegen mot ett fullskaligt Justice League klapprade i på i ännu raskare takt när ytterligare tre superhjältar utlovades - Aquaman, The Flash och Cyborg. Som sagt: På pappret var det hur spännande som helst.
I verkligheten blev det inte det kalas det borde ha blivit. Ett tungt ok på filmens axlar var föregångaren "Man of Steel". En lite klumpig och seg reboot på Superman-franchisen som kritiserades enormt för hur den smulade sönder Metropolis under slutstriden. Rent krasst sett var Superman (Henry Cavill) ensam skyldig till ett 911-liknande kaos, och denna kritik bemöter uppföljaren flera gånger på lite olika lyckade vis. Dels inleds filmen med att vi är med på marken när "världen introduceras till Superman" och dels hålls alla rejäla strider i resten av filmen i "obebodda platser" i Gotham eller Metropolis. Smart!
Nåväl, i detta inledande kaos får vi en första förklaring till varför Batman/Bruce Wayne (Ben Affleck) blir arg på Superman. Ett Wayne Finances-hus krossas och mängder av anställda dör i röran. Inte ens en luttrad superhjälte som Batman kan göra något åt saken. Ett och ett halvt år senare är det fler som är sura på Superman. Samtidigt som han blivit sedd som en räddande gud är han fortfarande en person som måste ställas till svars för vad han gjort. En senator (Holly Hunter) är drivande i frågan. Samtidigt vill den unga entreprenören Lex Luthor (Jesse Eisenberg) ta fram ett kryptonitbaserat vapen för att kunna använda om det behövs.
Bruce, som den detektiv han är, bekämpar även andra brott och vissa leder rätt in i Lex Luthors hem, i vilket han han stöter ihop med den hemlighetsfulla Diana Prince (Gal Gadot) och även träffar den glasögonprydda journalisten Clark Kent för första gången. Båda två ska ställa till det lite för Bruce, framför allt Diana som stjäl den hårddiskkopia som Bruce klonat från Lex nätverk. Så småningom hittar Bruce ett sätt för att i Batmans skepnad matcha Superman i en oundviklig strid. Men samtidigt har Lex betydligt vansinnigare planer vilket gör att de båda hjältarna måste stå tillsammans - med Wonder Woman - mot ett hot som är värre än något annat.
Motivationen till att Batman och Superman hamnar i luven på varandra är lätt att acceptera, däremot är upplösningen på fiendeskapen knepigare och snudd på fånig. Just detta känns lite svagt, men får väl på något sätt ses som den enda lösningen som fungerade för att ta historien vidare. Dock är det lite märkligt hur Batmans attityd vänder totalt, framför allt till den ganska oväntade finalen på filmen.
Henry Caville får kämpa hårt med sin gestaltning av Superman. I den här filmen är han egentligen ingen sympatisk karaktär och som tittare vill jag se mer av Batman än Superman. Kritiken när Ben Affleck fick rollen var inte nådig, men i mitt tycke helt obefogad. Visst kan man tycka illa om vissa skådespelare, men här var det nästan absurt. Jag har dock aldrig tyckt illa om Affleck och tycker att han gör ett bra jobb med sin version av Batman som är äldre och mer cynisk än tidigare inkarnationer. Dessutom lyckas filmen i två scener skapa den bästa filmversionen av Batman jag sett. Dels är det den första scenen med Batman där han likt sin djuriska förlaga sitter i ett hörn och sprider skräck, och dels är det en längre fajt i en industrilokal där hjältens fysiska briljans blommar ut i en mycket välkoreograferad scen.
Wonder Woman har aldrig varit någon speciell karaktär för mig men jag gillar scenerna med henne här och får absolut ett pepp inför kommande inhopp i DC-filmerna, inte minst i hennes egna film. Gal Gadot gör ett stabilt intryck helt klart. Däremot kan man ställa sig lite frågande till introduktionerna av Aquaman (Jason Momoa), The Flash (Ezra Miller) och Cyborg (Ray Fisher) som verkligen mest känns inslängda för att tittare ska bli varse om de finns och kan introduceras på riktigt i "Justice League". The Flash syns mest genom att vara med i en mycket märklig drömsekvens inuti en annan drömsekvens. Jag är inte helt på det klara med vad man ska få ut av denna scen, men kanske klarnar det i en framtida film.
Framtida filmer blir det, trots att "Batman v Superman: Dawn of Justice" inte imponerar. Problemet ligger i Superman som karaktär. I och med att han är så otroligt stark och oslagbar måste det alltid vara ett extremt hot för att det ska bli någon match. Så blir det här. Batman skulle aldrig klarat av det på egen hand, men med Wonder Womans hjälp jämnas striden ut lite fast blir ändå så där serietidningsöverdrivet att det mest känns tröttsamt och tråkigt. Jämför med Christopher Nolans "The Dark Knight"-trilogi där Batman ställdes mot vad som kan beskrivas som terrorister. Där kommer för övrigt Lex Luthor in i bilden som djävulsk och briljant entreprenörsgalning. Jesse Eisenberg ligger möjligen på gränsen till överspel men jag tycker faktiskt att det fungerar i det här fallet. Hans Lex knyter an till tidigare versioner men är helt klart sin egen.
Nej, då är fajten mellan Batman och Superman betydligt häftigare. Inspirerad av Frank Millers magiska grafiska roman "The Dark Knight Returns" blir det verkligen ett spektakel som kokar. Mer sånt!
Slutsatsen blir att Warner och DC Comics fortsätter att lite småklumpigt ta sig vidare i sitt franchisetänkande och det kanske tar några filmer till innan det börjar ta form på allvar. Jag är villig att ge dem tid för hur man än vrider och vänder på det hela är jag ett superhjältefan och vill se mer. Och som fan kan man ju inte inte gilla att se framför allt Superman och Batman i samma film.
3D-VERSION
3D och superhjältefilmer är numera en så pass given kombination att det snarare är förvånande när filmer inte görs i 3D (Hej, "Deadpool"!). I den här filmen finns det gott om scener där 3D:n verkligen hjälper till, och då gäller det inte enbart actionsekvenserna. Skildringen av Bruce Waynes föräldrars död drar nytta av effekten till exempel, men självklart är det i filmens mest episka scener det blir mest effektivt.
I verkligheten blev det inte det kalas det borde ha blivit. Ett tungt ok på filmens axlar var föregångaren "Man of Steel". En lite klumpig och seg reboot på Superman-franchisen som kritiserades enormt för hur den smulade sönder Metropolis under slutstriden. Rent krasst sett var Superman (Henry Cavill) ensam skyldig till ett 911-liknande kaos, och denna kritik bemöter uppföljaren flera gånger på lite olika lyckade vis. Dels inleds filmen med att vi är med på marken när "världen introduceras till Superman" och dels hålls alla rejäla strider i resten av filmen i "obebodda platser" i Gotham eller Metropolis. Smart!
Nåväl, i detta inledande kaos får vi en första förklaring till varför Batman/Bruce Wayne (Ben Affleck) blir arg på Superman. Ett Wayne Finances-hus krossas och mängder av anställda dör i röran. Inte ens en luttrad superhjälte som Batman kan göra något åt saken. Ett och ett halvt år senare är det fler som är sura på Superman. Samtidigt som han blivit sedd som en räddande gud är han fortfarande en person som måste ställas till svars för vad han gjort. En senator (Holly Hunter) är drivande i frågan. Samtidigt vill den unga entreprenören Lex Luthor (Jesse Eisenberg) ta fram ett kryptonitbaserat vapen för att kunna använda om det behövs.
Bruce, som den detektiv han är, bekämpar även andra brott och vissa leder rätt in i Lex Luthors hem, i vilket han han stöter ihop med den hemlighetsfulla Diana Prince (Gal Gadot) och även träffar den glasögonprydda journalisten Clark Kent för första gången. Båda två ska ställa till det lite för Bruce, framför allt Diana som stjäl den hårddiskkopia som Bruce klonat från Lex nätverk. Så småningom hittar Bruce ett sätt för att i Batmans skepnad matcha Superman i en oundviklig strid. Men samtidigt har Lex betydligt vansinnigare planer vilket gör att de båda hjältarna måste stå tillsammans - med Wonder Woman - mot ett hot som är värre än något annat.
Motivationen till att Batman och Superman hamnar i luven på varandra är lätt att acceptera, däremot är upplösningen på fiendeskapen knepigare och snudd på fånig. Just detta känns lite svagt, men får väl på något sätt ses som den enda lösningen som fungerade för att ta historien vidare. Dock är det lite märkligt hur Batmans attityd vänder totalt, framför allt till den ganska oväntade finalen på filmen.
Henry Caville får kämpa hårt med sin gestaltning av Superman. I den här filmen är han egentligen ingen sympatisk karaktär och som tittare vill jag se mer av Batman än Superman. Kritiken när Ben Affleck fick rollen var inte nådig, men i mitt tycke helt obefogad. Visst kan man tycka illa om vissa skådespelare, men här var det nästan absurt. Jag har dock aldrig tyckt illa om Affleck och tycker att han gör ett bra jobb med sin version av Batman som är äldre och mer cynisk än tidigare inkarnationer. Dessutom lyckas filmen i två scener skapa den bästa filmversionen av Batman jag sett. Dels är det den första scenen med Batman där han likt sin djuriska förlaga sitter i ett hörn och sprider skräck, och dels är det en längre fajt i en industrilokal där hjältens fysiska briljans blommar ut i en mycket välkoreograferad scen.
Wonder Woman har aldrig varit någon speciell karaktär för mig men jag gillar scenerna med henne här och får absolut ett pepp inför kommande inhopp i DC-filmerna, inte minst i hennes egna film. Gal Gadot gör ett stabilt intryck helt klart. Däremot kan man ställa sig lite frågande till introduktionerna av Aquaman (Jason Momoa), The Flash (Ezra Miller) och Cyborg (Ray Fisher) som verkligen mest känns inslängda för att tittare ska bli varse om de finns och kan introduceras på riktigt i "Justice League". The Flash syns mest genom att vara med i en mycket märklig drömsekvens inuti en annan drömsekvens. Jag är inte helt på det klara med vad man ska få ut av denna scen, men kanske klarnar det i en framtida film.
Framtida filmer blir det, trots att "Batman v Superman: Dawn of Justice" inte imponerar. Problemet ligger i Superman som karaktär. I och med att han är så otroligt stark och oslagbar måste det alltid vara ett extremt hot för att det ska bli någon match. Så blir det här. Batman skulle aldrig klarat av det på egen hand, men med Wonder Womans hjälp jämnas striden ut lite fast blir ändå så där serietidningsöverdrivet att det mest känns tröttsamt och tråkigt. Jämför med Christopher Nolans "The Dark Knight"-trilogi där Batman ställdes mot vad som kan beskrivas som terrorister. Där kommer för övrigt Lex Luthor in i bilden som djävulsk och briljant entreprenörsgalning. Jesse Eisenberg ligger möjligen på gränsen till överspel men jag tycker faktiskt att det fungerar i det här fallet. Hans Lex knyter an till tidigare versioner men är helt klart sin egen.
Nej, då är fajten mellan Batman och Superman betydligt häftigare. Inspirerad av Frank Millers magiska grafiska roman "The Dark Knight Returns" blir det verkligen ett spektakel som kokar. Mer sånt!
Slutsatsen blir att Warner och DC Comics fortsätter att lite småklumpigt ta sig vidare i sitt franchisetänkande och det kanske tar några filmer till innan det börjar ta form på allvar. Jag är villig att ge dem tid för hur man än vrider och vänder på det hela är jag ett superhjältefan och vill se mer. Och som fan kan man ju inte inte gilla att se framför allt Superman och Batman i samma film.
3D-VERSION
3D och superhjältefilmer är numera en så pass given kombination att det snarare är förvånande när filmer inte görs i 3D (Hej, "Deadpool"!). I den här filmen finns det gott om scener där 3D:n verkligen hjälper till, och då gäller det inte enbart actionsekvenserna. Skildringen av Bruce Waynes föräldrars död drar nytta av effekten till exempel, men självklart är det i filmens mest episka scener det blir mest effektivt.
EXTRAMATERIALET
Som extramaterial finns över två timmar med featuretter. De flesta handlar om att det är tre DC-hjältar i en och samma film för första gången, och tar upp det ur en historisk synvinkel och vad det kommer att leda till (det vill säga "Justice League"). Även om de ytterligare tre hjältarna som introduceras i filmen figurerar flyktigt bland extramaterialet ligger fokus på de tre stora - Superman, Batman och Wonder Woman. Kanske är det lite extra fokus på Wonder Woman som får ses som helt ny i filmsammanhang, även om figuren i sig funnits i 75 år och haft en egen tv-serie på 70-talet.
Många röster kommer till tals om denna karaktär och det är riktigt intressant att få en bakgrundshistoria till hur hjälten kom till och hur hon förändrats i takt med tiden och vad hon framför allt betytt för kvinnor. En kortare featurette handlar om Gal Gadots insats och liknande featuretter finns om Superman och Batman där fokus ligger på hur deras karaktärer förändrats från tidigare inkarnationer och lite om kostymdesign. Striden mellan Superman och Batman skildras också. Dels historiskt sätt där deras skillnader fått dem att kollidera vid ett flertal tillfällen i serietidningarna och dels bokstavligt talat för just denna film, där deras episka fajt bryts ned i vetenskapliga detaljer.
Mer Batman blir det i en featurette om den nya Bat-grottan och en tekniktung längre genomgång av den nya Batmobilen från design, via tester till färdig bil. Rubbet kompletteras med en titt på Lex Luthor i denna film och en liten kortare informationsfilm om fladdermöss.
Många röster kommer till tals om denna karaktär och det är riktigt intressant att få en bakgrundshistoria till hur hjälten kom till och hur hon förändrats i takt med tiden och vad hon framför allt betytt för kvinnor. En kortare featurette handlar om Gal Gadots insats och liknande featuretter finns om Superman och Batman där fokus ligger på hur deras karaktärer förändrats från tidigare inkarnationer och lite om kostymdesign. Striden mellan Superman och Batman skildras också. Dels historiskt sätt där deras skillnader fått dem att kollidera vid ett flertal tillfällen i serietidningarna och dels bokstavligt talat för just denna film, där deras episka fajt bryts ned i vetenskapliga detaljer.
Mer Batman blir det i en featurette om den nya Bat-grottan och en tekniktung längre genomgång av den nya Batmobilen från design, via tester till färdig bil. Rubbet kompletteras med en titt på Lex Luthor i denna film och en liten kortare informationsfilm om fladdermöss.
TRE SAKER
1. Filmen klarar av att beta av den klassiska delen av Batman-myten - unge Bruce ser sina föräldrar bli mördade och ramlar sedan ned i en brunn fylld av fladdermöss - redan under förtexterna. Bra - den kan vi utantill vid det här laget och behöver inte se igen.
2. Batmans röst var ju en detalj som många hakade upp sig på i Christopher Nolans trilogi, men får här en lite mer logisk förklaring. Och låter dessutom riktigt cool.
3. En "Ultimate Edition" av filmen finns med ungefär 30 minuter extra scener. Den ska enligt rykten upplevas som bättre än bioversionen. Jag får eventuellt återkomma om det.
2. Batmans röst var ju en detalj som många hakade upp sig på i Christopher Nolans trilogi, men får här en lite mer logisk förklaring. Och låter dessutom riktigt cool.
3. En "Ultimate Edition" av filmen finns med ungefär 30 minuter extra scener. Den ska enligt rykten upplevas som bättre än bioversionen. Jag får eventuellt återkomma om det.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA