Svidande parodi om filmbranschen
FILMENOm jag säger Christopher Guest och Eugene Levy så är det kanske inte så många av er som höjer på ögonbrynen, men om jag istället säger Spinal Taps Nigel Tufnel och pappan i "American pie"-filmerna så bör ni nicka igenkännande och låta ett utdraget "Ahh!" slinka ur munnen.
För mig är dessa två herrar som ett par gamla bekanta. Paret har klämt ur sig en serie filmer som är bland mina absoluta favoriter i komedigenren och som jag ser om flera gånger per år. Det är egentligen en trio filmer som heter "A mighty wind", "Waiting for Guffman" och "Best in show". Gemensamt för alla dessa är att de är mockumentärer om olika saker uppbyggda efter en återkommande dramaturgisk kurva om förberedelser inför en stor händelse, själva händelsen och sedan dess efterspel.
"For your consideration" är inte en mockumentär, men väl uppbyggd enligt samma modell. Det är en svidande kritisk parodi på filmbranschen och alla figurer som figurerar där - från skådespelare och regissör, till manusförfattare, publicister och producenter, till filmkritiker och underhållningsprogramledare och allt som jag inte räknat upp.
Plotten är enligt följande: Ett drama om en trasig judisk familj som samlas till högtiden Purim är under inspelning, och av en händelse skrivs det på en filmsida att skådespelaren Marilyn Hack (Catherine O'Hara) som spelar familjens döende moder gör en rollprestation värdig en Oscar. Detta startar en snöbollseffekt där filmen "Home for Purim" plötsligt hamnar i rampljuset.
Under en morgon-tv-intervju kommer det plötsligt fram att Victor Allan Miller (Harry Shearer) också bör finnas i åtanke när The Academy ska nominera sina pristagare. Kort därefter skrivs det i tidningen Variety att även Callie Webb (Parker Posey) förtjänar en statyett av guld. Hypen är enorm och allt bygger upp till det stora momentet när nomineringarna ska offentliggöras...
Precis som duon Guest/Levys andra filmer är "For your consideration" en oerhört smart komedi av det slag att man kanske inte fattar den fullt ut första gången. Det brukar vara så med deras filmer och även om jag är van vid stilen så känner jag att filmen kommer att sjunka in om ett par tittar.
Det speciella med deras filmer är att det i princip inte finns något riktigt manus. De skriver vad som ska hända och vad skådespelarna ska få fram i scenerna, men dialogen får växa fram ur improvisationer. Detta är ett smått vådligt arbetssätt, men det funkar alltid och dialogen blir realistisk och samtidigt spontant rolig. För att klara av detta krävs det skådespelare som har förmågan att arbeta på det här viset, och det har "For your consideration". Guest/Levy arbetar alltid med samma skådespelare som i film efter film gör totalt olika roller, men alltid får till det. Det är skickligt skådespeleri in i minsta detalj.
Några av skådespelarna är Catherine O'Hara, Ed Begley Jr., Harry Shearer, John Michael Higgins, Carrie Aizley, Jennifer Coolidge, Michael Hitchcock, Fred Willard, Bob Balaban, Parker Posey, Jane Lynch, Michael McKean och så Eugene Levy och Christopher Guest själva då. Ni känner kanske inte igen namnen, men ni har garanterat sett skådespelarna tidigare.
Ny i ensemblen i denna film - och kanske även i deras kommande produktioner - är Ricky Gervais som spelar en producent som ber manusförfattarna att tona ned "the jewishness" i sitt väldigt judiska drama. Att Ricky Gervais är med är intressant på många sätt, dels eftersom "The Office" inspirerades mycket av filmen "Spinal Tap" som Christopher Guest var med i, men också för att "For your consideration" påminner mycket om Gervais tv-serie "Extras".
Även om jag inte skrattar mig tårögd (än) är jag återigen såld: det här är tveklöst komiskt guld.
För mig är dessa två herrar som ett par gamla bekanta. Paret har klämt ur sig en serie filmer som är bland mina absoluta favoriter i komedigenren och som jag ser om flera gånger per år. Det är egentligen en trio filmer som heter "A mighty wind", "Waiting for Guffman" och "Best in show". Gemensamt för alla dessa är att de är mockumentärer om olika saker uppbyggda efter en återkommande dramaturgisk kurva om förberedelser inför en stor händelse, själva händelsen och sedan dess efterspel.
"For your consideration" är inte en mockumentär, men väl uppbyggd enligt samma modell. Det är en svidande kritisk parodi på filmbranschen och alla figurer som figurerar där - från skådespelare och regissör, till manusförfattare, publicister och producenter, till filmkritiker och underhållningsprogramledare och allt som jag inte räknat upp.
Plotten är enligt följande: Ett drama om en trasig judisk familj som samlas till högtiden Purim är under inspelning, och av en händelse skrivs det på en filmsida att skådespelaren Marilyn Hack (Catherine O'Hara) som spelar familjens döende moder gör en rollprestation värdig en Oscar. Detta startar en snöbollseffekt där filmen "Home for Purim" plötsligt hamnar i rampljuset.
Under en morgon-tv-intervju kommer det plötsligt fram att Victor Allan Miller (Harry Shearer) också bör finnas i åtanke när The Academy ska nominera sina pristagare. Kort därefter skrivs det i tidningen Variety att även Callie Webb (Parker Posey) förtjänar en statyett av guld. Hypen är enorm och allt bygger upp till det stora momentet när nomineringarna ska offentliggöras...
Precis som duon Guest/Levys andra filmer är "For your consideration" en oerhört smart komedi av det slag att man kanske inte fattar den fullt ut första gången. Det brukar vara så med deras filmer och även om jag är van vid stilen så känner jag att filmen kommer att sjunka in om ett par tittar.
Det speciella med deras filmer är att det i princip inte finns något riktigt manus. De skriver vad som ska hända och vad skådespelarna ska få fram i scenerna, men dialogen får växa fram ur improvisationer. Detta är ett smått vådligt arbetssätt, men det funkar alltid och dialogen blir realistisk och samtidigt spontant rolig. För att klara av detta krävs det skådespelare som har förmågan att arbeta på det här viset, och det har "For your consideration". Guest/Levy arbetar alltid med samma skådespelare som i film efter film gör totalt olika roller, men alltid får till det. Det är skickligt skådespeleri in i minsta detalj.
Några av skådespelarna är Catherine O'Hara, Ed Begley Jr., Harry Shearer, John Michael Higgins, Carrie Aizley, Jennifer Coolidge, Michael Hitchcock, Fred Willard, Bob Balaban, Parker Posey, Jane Lynch, Michael McKean och så Eugene Levy och Christopher Guest själva då. Ni känner kanske inte igen namnen, men ni har garanterat sett skådespelarna tidigare.
Ny i ensemblen i denna film - och kanske även i deras kommande produktioner - är Ricky Gervais som spelar en producent som ber manusförfattarna att tona ned "the jewishness" i sitt väldigt judiska drama. Att Ricky Gervais är med är intressant på många sätt, dels eftersom "The Office" inspirerades mycket av filmen "Spinal Tap" som Christopher Guest var med i, men också för att "For your consideration" påminner mycket om Gervais tv-serie "Extras".
Även om jag inte skrattar mig tårögd (än) är jag återigen såld: det här är tveklöst komiskt guld.
EXTRAMATERIALET
Det är inte alltid man känner sig speciellt sugen på att trycka igång ett kommentarspår men när det gäller Christopher Guest och Eugene Levys filmer är det ett måste. På ett otroligt avslappnat, lätt oseriöst men samtidigt matigt intressant vis kommenterar de sina filmer. Som vanligt börjar det med att de tjafsar om vem som kom på att sätta Warners logga först i filmen. Det här är ett kommentarspår som är ett måste.
I och med att de gör sina filmer utifrån improvisationer har de vanligtvis hur mycket material som helst att jobba med, ändå blir alltid filmerna perfekt långa - runt 90 minuter - men det betyder också att det alltid finns gott om borttagna scener som inte alls är dåliga. Här får vi 30 minuter som lika gärna kunde varit med i filmen. Det finns också en sekvens som visar hur improviserat allt är. Det är när Ricky Gervais karaktär ska bli intervjuad av en bakom kulisserna-journalist. Speciellt den senare har väldigt svårt att hålla sig för skratt.
Även ett galleri med de posters för "Home for Purin" som visas upp i filmen och biotrailern finns med bland extramaterialet.
I och med att de gör sina filmer utifrån improvisationer har de vanligtvis hur mycket material som helst att jobba med, ändå blir alltid filmerna perfekt långa - runt 90 minuter - men det betyder också att det alltid finns gott om borttagna scener som inte alls är dåliga. Här får vi 30 minuter som lika gärna kunde varit med i filmen. Det finns också en sekvens som visar hur improviserat allt är. Det är när Ricky Gervais karaktär ska bli intervjuad av en bakom kulisserna-journalist. Speciellt den senare har väldigt svårt att hålla sig för skratt.
Även ett galleri med de posters för "Home for Purin" som visas upp i filmen och biotrailern finns med bland extramaterialet.
TRE SAKER
1. Guest/Levy är väldigt duktiga på att skriva dåliga saker som ändå är bra. I "A mighty wind" kryllar det av låtar som vi ska tycka är skit, men ändå är de bra (jag diggar dem skarpt) - i "For your consideration" är det scenerna ur "Home for Purim" vi ska tycka är pinsamt dåliga, men det är inte så dåligt i alla fall. Eh, fattar ni vad jag menar?
2. Driften med hela filmbranschen och allt som hör till den dras kanske till sin spets när Catherine O'Haras Marilyn Hack ska vara med i ett "Late show"-liknande program några månader efter filmens inspelning avslutats. Plötsligt har hon blivit tillpiffad med rakpermanentat, blekt hår, uppbuffad byst, tajt klänning, överdriven make-up och litervis med Botox i ansiktet. Hur många gånger har man inte sett skådespelare se ut precis så här i just dessa sammanhang?
3. Jag önskar att Jennifer Coolidge kunde få större roller i Guest/Levy-filmerna för hon är så otroligt bra på att spela så otroligt dum. Tyvärr återanvänder hon inte den enormt komiska röst hon lade till sig med i "A mighty wind".
2. Driften med hela filmbranschen och allt som hör till den dras kanske till sin spets när Catherine O'Haras Marilyn Hack ska vara med i ett "Late show"-liknande program några månader efter filmens inspelning avslutats. Plötsligt har hon blivit tillpiffad med rakpermanentat, blekt hår, uppbuffad byst, tajt klänning, överdriven make-up och litervis med Botox i ansiktet. Hur många gånger har man inte sett skådespelare se ut precis så här i just dessa sammanhang?
3. Jag önskar att Jennifer Coolidge kunde få större roller i Guest/Levy-filmerna för hon är så otroligt bra på att spela så otroligt dum. Tyvärr återanvänder hon inte den enormt komiska röst hon lade till sig med i "A mighty wind".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA