OCD-deckaren löser nya fall
FILMENNästan tre år har gått sedan vi sist fick en DVD-box med "Monk" och det är ju på tok för lång tid, men nu är äntligen den klippska deckaren som är som en blandning av Poirot och Rainman tillbaka. Adrian Monk (Tony Shalhoub) är en före detta polis som efter en incident där hans fru Trudy sprängdes i bitar fallit in i ett extremt OCD-beteende och fått licensen indragen.
Tillsammans med sin före detta vårdare, numera assistent - eller "kollega" som hon själv säger - Sharona (Bitty Schram) har Monk dock en tendens att ändå hamna i utredningar, men som konsult åt polischefen Leland Stottlemeyer (Ted Levine) och hans kollega Randall Disher (Jason Gray-Stanford).
I den första säsongen lades mycket energi på att etablera polisparet som inkompetenta och att de blev irriterade så fort Monk dök upp och löste fallen med sin obetalbara slutledningsförmåga och sitt öga för detaljer, men i denna andra säsong är relationen betydligt trevligare. Så trevlig att Monk och Stottlemeyer flyttar ihop i ett avsnitt då den senare har trassel på hemmafronten med frun Karen (Glenne Headly) - ett tillfälligt samboförhållande som så klart inte funkar. Lite senare i säsongen är Karen inblandad i någonting som gör att Stottlemeyer och Monk får ytterligare lite starkare band.
I den första säsongen drevs allting framåt av det olösta mordfallet med Monks fru - det enda han inte löst, men i andra säsongen ligger man desto lägre med det. Gång på gång etableras det hur mycket Monk saknar sin fru, men det är faktiskt först i det absolut sista avsnittet som han får en ledtråd som kan ta fallet vidare.
Denna brist på övergripande utveckling balanseras av att vi får veta mer om Monk och varför han är som han är, bland annat genom att vi träffar hans bror Ambrose (John Turturro) som också han har sina speciella egenskaper. Det blir en riktigt fin kemi mellan Tony Shalhoub och Turturro som jag hoppas utvecklas i kommande säsonger.
En del spännande inslag i säsongen alltså som annars känns lite tristare än den första. Lite av nyhetens behag har lagt sig och i och med att det saknas en övergripande story så blir avsnitten oerhört individuella och ganska likartade trots stor variation i handlingarna. Mycket handlar så klart om att Monk hamnar i situationer där hans OCD sätter käppar ihjulen, men där han ändå lyckas lösa varenda fall och lite till. I ett avsnitt tvingas han bläddra i en tidning för att lägga ihop 1 och 2, men lyckas i samband med det lösa ytterligare två fall, bland annat ett i Frankrike...
Även om det inte blir riktigt lika dråpliga situationer som i första säsongen så måste jag ändå tillstå att man är bra på att hålla liv i Monks OCD. Det känns som det måste sitta en hel författarstab och spåna fram situationer till serien.
Det är gott om gästskådespelare i serien, som ni kan se av den långa listan till höger. Bland de större namnen finns förutom John Turturro skådespelare som Rainn Wilson ("The Office"), Stanley Kamel, Betty Buckley, Gary Cole, Sarah Silverman, Rachel Dratch ("SNL", "30 Rock"), Nestor Carbonell ("Lost"), Jane Lynch, Danny Trejo och Tim Curry som är den som ger Monk ledtråden inför den tredje säsongen.
Låt oss hoppas att den boxen inte tar tre år på sig att komma ut i Sverige, för vi behöver få oss en dos av snälldeckaren "Monk" med jämna mellanrum.
Tillsammans med sin före detta vårdare, numera assistent - eller "kollega" som hon själv säger - Sharona (Bitty Schram) har Monk dock en tendens att ändå hamna i utredningar, men som konsult åt polischefen Leland Stottlemeyer (Ted Levine) och hans kollega Randall Disher (Jason Gray-Stanford).
I den första säsongen lades mycket energi på att etablera polisparet som inkompetenta och att de blev irriterade så fort Monk dök upp och löste fallen med sin obetalbara slutledningsförmåga och sitt öga för detaljer, men i denna andra säsong är relationen betydligt trevligare. Så trevlig att Monk och Stottlemeyer flyttar ihop i ett avsnitt då den senare har trassel på hemmafronten med frun Karen (Glenne Headly) - ett tillfälligt samboförhållande som så klart inte funkar. Lite senare i säsongen är Karen inblandad i någonting som gör att Stottlemeyer och Monk får ytterligare lite starkare band.
I den första säsongen drevs allting framåt av det olösta mordfallet med Monks fru - det enda han inte löst, men i andra säsongen ligger man desto lägre med det. Gång på gång etableras det hur mycket Monk saknar sin fru, men det är faktiskt först i det absolut sista avsnittet som han får en ledtråd som kan ta fallet vidare.
Denna brist på övergripande utveckling balanseras av att vi får veta mer om Monk och varför han är som han är, bland annat genom att vi träffar hans bror Ambrose (John Turturro) som också han har sina speciella egenskaper. Det blir en riktigt fin kemi mellan Tony Shalhoub och Turturro som jag hoppas utvecklas i kommande säsonger.
En del spännande inslag i säsongen alltså som annars känns lite tristare än den första. Lite av nyhetens behag har lagt sig och i och med att det saknas en övergripande story så blir avsnitten oerhört individuella och ganska likartade trots stor variation i handlingarna. Mycket handlar så klart om att Monk hamnar i situationer där hans OCD sätter käppar ihjulen, men där han ändå lyckas lösa varenda fall och lite till. I ett avsnitt tvingas han bläddra i en tidning för att lägga ihop 1 och 2, men lyckas i samband med det lösa ytterligare två fall, bland annat ett i Frankrike...
Även om det inte blir riktigt lika dråpliga situationer som i första säsongen så måste jag ändå tillstå att man är bra på att hålla liv i Monks OCD. Det känns som det måste sitta en hel författarstab och spåna fram situationer till serien.
Det är gott om gästskådespelare i serien, som ni kan se av den långa listan till höger. Bland de större namnen finns förutom John Turturro skådespelare som Rainn Wilson ("The Office"), Stanley Kamel, Betty Buckley, Gary Cole, Sarah Silverman, Rachel Dratch ("SNL", "30 Rock"), Nestor Carbonell ("Lost"), Jane Lynch, Danny Trejo och Tim Curry som är den som ger Monk ledtråden inför den tredje säsongen.
Låt oss hoppas att den boxen inte tar tre år på sig att komma ut i Sverige, för vi behöver få oss en dos av snälldeckaren "Monk" med jämna mellanrum.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Bilden på Monk på omslaget är helkonstig. Antingen har man av någon outgrundlig anledning försökt få han att se ut som en mimare, eller så är det någon som totalt Photoshoppat sönder bilden genom att bland annat förstärka läpparna. Det ser helt knäppt ut i alla fall.
2. I ett avsnitt hamnar Monk mitt i inspelningen av en "CSI"-liknande tv-serie, och med sitt beteende och öga för detaljer så blir det inga inkonsekventa avvikelser när det är dags för omtagningar...
3. Serien är just nu inne på sin åttonde säsong i USA, men i och med att de sista avsnitten - som visas i december - heter "Mr Monk and the end" (del 1 och 2) så antar jag att serien går i hamn då.
2. I ett avsnitt hamnar Monk mitt i inspelningen av en "CSI"-liknande tv-serie, och med sitt beteende och öga för detaljer så blir det inga inkonsekventa avvikelser när det är dags för omtagningar...
3. Serien är just nu inne på sin åttonde säsong i USA, men i och med att de sista avsnitten - som visas i december - heter "Mr Monk and the end" (del 1 och 2) så antar jag att serien går i hamn då.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Tony Shalhoub (7)
Tony Shalhoub (7)
